Forskningsdrivna lösningar för en hållbar omställning 2024

Vi står inför flera stora samhällsutmaningar som behöver lösas för att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle, anpassa oss till ett förändrat klimat samt skapa förutsättningar för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen.

De nationella forskningsprogrammen Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Klimat samt Hav och vatten är 10-åriga program som ska bidra till omställningen till ett hållbart samhälle, där nyttiggörande d.v.s. att forskningsresultat kommer till nytta i samhället, är centralt. Varje program har en strategisk forskningsagenda som grund för de insatser som programmet väljer att genomföra. Nedan finns sammanfattningar av programmens mål och de teman och perspektiv som programmen har valt att prioritera, samt länkar till respektive agenda.

Forskning är en viktig del för att skapa förutsättningar för omställningen till ett hållbart samhälle, men det är i samhället utmaningarna som behöver lösas finns. I samhället finns också kunskap och erfarenhet som är viktiga i processen att omsätta forskningsresultat till praktik. En viktig nyckel är därför samverkan mellan forskare och behovsägare.

Med den här utlysningen vill vi skapa förutsättningar för samverkan mellan forskare och behovsägare, med målet att utveckla och testa nya lösningar, processer eller praktiker. Viktiga förutsättningar för att en sådan process ska lyckas är ett gemensamt engagemang hos forskare och behovsägare. Projektdeltagarna behöver ha förståelse för de sammanhang och system som lösningen ska användas i. Det kan handla om behov, perspektiv, krav och hinder som är nödvändiga att förstå och agera utifrån, för att utveckla lösningar som kan tillämpas och komma till nytta i samhället, och som möjliggör en hållbar utveckling.

Syftet med utlysningen är att omsätta forskningsresultat, kunskap och erfarenhet hos både forskare och behovsägare till lösningar, processer eller praktiker som kommer till användning för den tilltänkta målgruppen, och på sikt bidrar till ett hållbart samhälle. Behovsägaren kan till exempel komma från offentlig sektor, civilsamhälle eller näringsliv. Därför lägger utlysningen stor vikt på samverkan mellan akademi (universitet, högskola, forskningsinstitut eller annan organisation med forskning som huvudsaklig verksamhet) och olika behovsägare för att de tillsammans ska arbeta för att utveckla relevanta lösningar och processer med fokus på en ökad hållbarhet.

Projekten kan exempelvis utveckla lösningar som innefattar policy, teknik, attityder, drivkrafter eller normer. Projekten ska ligga inom ett eller flera av de teman och perspektiv som lyfts fram i forskningsagendorna samt tydligt bidra till målen för ett eller flera av de nationella forskningsprogrammen Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Klimat samt Hav och vatten.

I projekten ska relevanta forskare och behovsägare i en gemensam process väsentligt vidareutveckla forskningsresultat i syfte att ta fram lösningar eller processer som kan tillämpas och komma till nytta i samhället. Projekten ska skapa förutsättningar för att lösningen, processen eller praktiken ska kunna testas under relevanta förhållanden tillsammans med relevanta aktörer. I projekten ska också möjligheter och hinder för att lösningen ska kunna komma till användning i samhället undersökas.

För att tydliggöra vikten av samhällsrelevans som en integrerad del av projekten ska sökanden i denna utlysning ange sitt projekts mognadsgrad utifrån skalan för så kallad Societal Readiness Level Länk till annan webbplats., SRL. Det är en niogradig skala, utarbetad av Danmarks innovationsfond, som indikerar hur moget ett projekt är ur ett samhällsperspektiv. Avsikten är att tydligare koppla projektet till en samhällsutmaning, samt visa på behovet av att inkludera flera kompetensområden i utvecklingen av en lösning, process eller praktik. Det är värt att notera att SRL kan vara olika i olika länder eller regioner, varför sökanden bör indikera aktuell nivå för där projektet är tänkt att tillämpas. Den nivå som sökande anser att projektet ligger inom, ska motiveras väl. Sökande ska även beskriva insatser i projektet som möjliggör en utveckling till en högre nivå.

Den här utlysningen riktar sig endast till sökanden med projekt som befinner sig vid någon av nivåerna 3 till 5. Orsaken är att den här utlysningen syftar till att stötta processen där resultat från forskning ska utvecklas till en lösning som kan användas i samhället. Avsikten är inte att stödja rena forskningsprojekt och inte heller att stödja projekt som har kommit så långt att de är på väg att implementeras.

Skala för SRL:

• SRL 1 – Identifiera problem och samhällelig mognad.
  
• SRL 2 – Problemformulering, en eller flera föreslagna lösningar och potentiellt genomslag, förväntad samhällelig mognad; identifiering av relevanta intressenter för projektet.
  
• SRL 3 – Initial testning av föreslagna lösningar tillsammans med relevanta intressenter.
  
• SRL 4 – Problem valideras genom pilottestning i relevant miljö för att bekräfta önskat genomslag och samhällelig mognad.
  
• SRL 5 – Föreslagen lösning valideras, nu av relevanta intressenter inom området.
  
• SRL 6 – Lösning(ar) demonstreras i relevant miljö och i samarbete med relevanta intressenter för att få initial återkoppling om potentiell påverkan.
  
• SRL 7 – Förfining av projekt och/eller lösning och vid behov testning i relevant miljö med relevanta intressenter.
  
• SRL 8 – Föreslagna lösningar samt en plan för samhällsomställning och acceptans komplett och kvalificerad.
  
• SRL 9 – Faktiska projektlösningar beprövade i relevant miljö.
  

Projektdeltagarnas kompletterande kompetenser, delaktighet och graden av samverkan ska utgå från behoven för det specifika projektet. Det är viktigt att deltagande aktörer har både förståelse för de sammanhang som lösningen eller processen ska användas i och ett gemensamt intresse för förväntade resultat och effekter. Projektens aktiviteter ska utformas i förhållande till den specifika mognad och de specifika utmaningar som varje enskilt projekt har.

Olika lösningar, processer och praktiker kan ha olika potential men även möjligheter till uppskalning och spridning. Den sökande ska beskriva vilka förutsättningar den lösning som projektet föreslår har att kunna skalas upp och/eller spridas till relevanta aktörer, för att på ett reellt sätt kunna bidra till målen i de nationella forskningsprogrammen. Skalbarhet innebär att en lösning ska kunna skalas upp och användas och implementeras i samhället. Spridning innebär att lösningen är möjlig att använda i samma typ eller liknande tillämpningar nationellt och/eller internationellt.

Sökande ska tydligt kunna visa att lösningen fyller ett behov hos behovsägaren och eventuella övriga intressenter samt hur det bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle. Den lösning som projektet föreslår bör ha ett tydligt användarperspektiv med ambitionen att öka möjligheterna till genomslag och spridning. Projekt i tidigare skeden kan här visa på den långsiktiga planen för lösningen, även om projektet i befintlig fas testar preliminära lösningar. För att projektet ska vara relevant så ska sökande tydligt visa att hållbarhetsperspektivet är en integrerad del av projektet, och hur detta kommer att följas upp.

Sammansättning av projektgrupp och deltagarnas aktivitet i projektet ska vara sådana att projektet ges de bästa förutsättningarna för att utveckla beskriven lösning, process eller praktik med potential att kunna komma till praktisk användning. Medverkande behovsägare ska ha ett tydligt behov och intresse för den nya lösningen och delta aktivt i projektet. Detta bör avspeglas i projektets budget för respektive part, samt synliggöras i genomförandet, exempelvis i utformningen av projektets arbetspaket.

Forskningsresultatet eller den samlade kunskapen som ligger till grund för lösningen ska hålla hög kvalitet, vilket innebär att det finns goda vetenskapliga grunder för att denna ska kunna bidra till en ökad hållbarhet. Det innebär också att den ska ha ett nyhetsvärde, en innovationshöjd, och att det inte redan finns motsvarande lösningar framtagna i Sverige eller internationellt.

Projekten ska tydligt bidra till målen, samt ligga inom ett eller flera av de teman och perspektiv som lyfts fram i forskningsagendorna för ett eller flera av de nationella forskningsprogrammen. Nedan sammanfattas programmens mål och de teman och perspektiv.

Nationella forskningsprogrammet för livsmedel

Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel ska stärka den behovsmotiverade forskningen, främja spridning och kommersialisering av forskningsresultat samt öka konkurrenskraften och lönsamheten inom livsmedelssystemet. Syftet är att bidra till ökad produktion och innovation i livsmedelskedjan samt till hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Programmet verkar för att bidra till en omställning av livsmedelssystemet till ett mer hållbart ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Långsiktig konkurrenskraft ska bygga på vetenskapligt baserad kunskap och stärkt innovation för hållbart producerad, hälsosam, god och säker mat för alla.

Det nationella forskningsprogrammets agenda syftar till att ge en riktning för kunskapsutveckling och innovation för att åstadkomma ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem. Fyra teman har definierats, mellan vilka korskopplingar och interaktioner behövs. Programmets fyra teman och sex perspektiv listas nedan och finns beskrivna i programmets strategiska agenda, Vägen till ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem Länk till annan webbplats..

• Hållbara produktionssystem
• God mat för hälsa och miljö
• Konsumenten och måltiden
• Innovativa och säkra livsmedel

De tvärgående perspektiven belyser viktiga utvecklingsområden som samtidigt kan vara drivkrafter i omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt livsmedelssystem. Perspektiven är: systemperspektiv, kunskap och kompetensutveckling, styrning och ledarskap, digitalisering och teknikutveckling, regionalt och globalt samt jämställdhet och mångfald.

• Nationella forskningsprogrammet för livsmedel Länk till annan webbplats.

Nationella forskningsprogrammet om klimat

Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska skapa goda förutsättningar för att forskning och innovation ska kunna bidra i arbetet med såväl klimatanpassning som omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle och de klimatmål som finns på nationell och internationell nivå. Programmet ska finansiera forskning och innovation inom sex centrala teman som finns beskrivna i programmets agenda, Kunskap för en genomgripande klimatomställning Länk till annan webbplats..

Klimatutmaningen är komplex. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i alla delar av samhället och vi behöver snabbare kunna gå från ord till handling genom styrning och olika typer av åtgärder, beteendeförändringar och innovationer. Medborgare och tänkta användare av ny kunskap behöver vara involverade i klimatarbetet, som också behöver uppfattas som rättvist och inkluderande. Parallellt med detta behövs ökad kunskap om klimatets utveckling, klimatarbetes relation till övriga hållbarhetsmål i Agenda 2030 och insatser för att anpassa samhällen till ett förändrat klimat.

De teman som identifierats i agendan är följande:

• Hållbara innovationer för klimatarbetet
• Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle
• Produktion och konsumtion i linje med klimatmålen
• Styrning för att möte klimatutmaningarna
• Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatomställningen
• En demokratisk och rättvis klimatomställning

Vart och ett av dessa teman behöver dessutom belysas utifrån de viktiga perspektiven internationellt klimatarbete, digitalisering, hållbarhetsagendans synergier och målkonflikter, och jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

• Nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats.

Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande finansierar forskning och innovation som kan bidra till ett transformativt och hållbart samhällsbyggande. Vi står inför stora samhällsutmaningar, exempelvis att ställa om till ett fossilfritt samhälle och ett förändrat klimat, samt att skapa bättre förutsättningar för socialt, kulturellt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara städer och samhällen. Att öka omställningskraften hos alla aktörer är centralt för att nå ett mer hållbart samhällsbyggande i praktiken.

Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har i sin agenda, Forskning för ett transformativt och hållbart samhällsbyggande Länk till annan webbplats., Länk till annan webbplats. identifierat ett antal centrala teman och perspektiv som behöver prioriteras i denna omställning. Dessa teman och perspektiv grundar sig i de olika utmaningar som samhällsbyggandet och samhällsplaneringen står inför. Inom dem behövs mer kunskap och nya lösningar för att samhället ska kunna gå mot ett transformativt och hållbart samhällsbyggande. De sex identifierade temana är:

• Hållbara boende- och vistelsemiljöer
• Hållbara mobilitetssystem för alla
• Människors hälsa och välbefinnande
• Säkerhet och trygghet för människor och samhällen
• Hållbar konsumtion och produktion
• Hållbar mark- och vattenanvändning

Vart och ett av dessa teman behöver dessutom belysas utifrån fem perspektiv som går på tvärs genom temana: Styrning, policy och ekonomi, Organisation, samverkan och ledarskap, Tillgänglighet, jämlikhet och jämställdhet, Demokrati och delaktighet samt Digitalisering och artificiell intelligens.

• Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande Länk till annan webbplats.

Nationella forskningsprogrammet om hav och vatten

Det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten finansierar forskning och innovation samt andra aktiviteter som skapar förutsättningar för ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt med ett helhetsperspektiv på vatten. Programmet ska bidra till arbetet med att hantera utmaningarna på havs- och vattenområdet nationellt, samt möjliggöra synergier med Sveriges olika engagemang inom EU:s ramprogram för forskning och innovation och genomförandet av FN:s årtionde för havsforskning.

Programmets strategiska forskningsagenda “Kraftsamling för friska hav och vatten , 839.6 kB.” ligger till grund för utlysningar och andra aktiviteter. Friska hav och vatten är en förutsättning för ekosystem i balans och för en hållbar samhällsutveckling. Ett stort antal frågor är viktiga för programmet att hantera, och dessa har kondenserats till tre centrala teman i agendan.

De teman som ingår i agendan är:

• Stärka de akvatiska ekosystemens resiliens: omfattar behovet av kunskap om komplexa och dynamiska ekosystem, samt en effektivare miljöövervakning.
• Utveckla hållbar vattenresurshantering: handlar om vår gemensamma vattenresurs, hållbarvattenresurshantering i ett föränderligt klimat, och det viktiga grundvattnet.
• Öka samhällets handlingskraft för hållbara hav och vatten: innefattar effektiv planering och förvaltning, ökat samhällsengagemang för havs- och vattenfrågorna, samt insatser för att stimulera blå innovationer.

För att möjliggöra en transformation inom vatten- och havsområdet behövs effektivare regelverk och tillståndsprövningssystem, och en starkare och mer ändamålsenlig vattenförvaltning. Programmet kan spela en viktig roll genom att vara en samlande plattform som underlättar ett nära samarbete mellan forskare och olika samhällsaktörer.

• Nationella forskningsprogrammet om hav och vatten Länk till annan webbplats.

Utlysningen riktar sig till dig som arbetar inom akademi, offentlig sektor, ideella föreningar, näringsliv och övriga organisationer. Deltagare från minst två parter ska medverka i ansökan; minst en akademisk part (universitet, högskola, forskningsinstitut eller annan organisation med forskning som huvudsaklig verksamhet) och minst en part från övriga samhället. Projektledaren kan komma från näringslivet, offentlig verksamhet, övriga organisationer, universitet, högskola eller institut. Ansökan som involverar enskild firma som part kommer att avslås.

För att räknas som projektpart ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen och det visas tydligt i projektbudgeten vilka kostnader som kommer att upparbetas av parten i fråga; antingen genom bidrag från Formas, egen eller annan finansiering eller en kombination av dessa. För projekt som får finansiering i utlysningen ska projektparterna, var för sig och efter besked om beviljande, underteckna ett skriftligt åtagande om att genomföra projektet i enlighet med Formas beslut om beviljande av medel. En förutsättning för första utbetalning av medel är att kopia av samtliga Projektparters godkännande har inkommit i rätt tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit.

För aktörer som bedriver ekonomisk verksamhet, exempelvis kommunala bolag, företag och andra organisationer som kan anses bedriva ekonomisk verksamhet, tillämpar Formas EU:s regler för statligt stöd, läs mer under rubriken Regler för statligt stöd till företag och andra organisationer i utlysningstexten.

Det är inte tillåtet att vara huvudsökande i mer än en ansökan i denna utlysning.

Medarbetare vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentliga organisationer, företag och andra organisationer kan söka medel i utlysningen. Verksamhetstypen enskild firma kan inte beviljas medel eller delta i en ansökan. Ansökningar som involverar part av verksamhetstypen enskild firma kommer att avslås.

Doktorsexamen krävs som regel för deltagare från akademiska parter, och minst en forskare som har avlagt doktorsexamen ska medverka i projektet. Avsikten är att borga för en ändamålsenlig förståelse för de forskningsresultat som ligger till grund för projektet, och utvecklingen av föreslagen lösning. Det är dock inget krav att samtliga deltagare från akademiska parter innehar doktorsexamen.

Med akademisk part avses universitet, högskola, forskningsinstitut eller annan organisation med forskning som huvudsaklig verksamhet.

Det är ett krav att flera olika typer av organisationer ska delta i projektet med representation från universitet, högskola eller forskningsinstitut och en eller flera behovsägare från övriga samhället. Det är upp till projektet att sätta samman mest lämpade projektgrupp, fördela parternas insatser i olika delar av projektet (arbetspaket) samt hur budget mellan deltagande parter fördelas. Dessa delar påverkar bedömningen utifrån bedömningskriterierna angivna under rubriken Hur går bedömningsprocessen till?

Antal projektparter ska vara minst två (2) och får maximalt uppgå till fem (5).

Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Det innebär att sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och att en projektgrupp utformas med hänsyn till jämn könsfördelning. Hänsyn bör tas även till fördelning av inflytande.

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas för medelsförvaltare. Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Universitet, högskolor, myndigheter med forskningsuppdrag och de flesta forskningsinstitut är godkända som medelsförvaltare i alla utlysningar hos Formas. De flesta andra offentliga och privata organisationer behöver få ett enskilt godkännande som medelsförvaltare.

Vem kan bli medelsförvaltare?

Projektdeltagare i finanseriade projekt förväntas delta i seminarier, workshops och nätverk inom ramarna för de nationella forskningsprogrammen Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Klimat och Hav och vatten.

Alla projekt som söker medel hos Formas ska ha en ansvarig projektledare och genomföras av de personer som är angivna i ansökan.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel personalkostnader och övriga direkta kostnader som är direkt hänförliga till projektet. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Det lönebelopp som totalt erhålls för en enskild forskare, doktorand eller annan deltagare får maximalt motsvara aktivitetsgrad i projektet och får inte överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Detta innebär att ytterligare medel för lön inte kan beviljas för personal som redan har fullständig lönefinansiering. Deltagare som uppbär heltidspension kan inte få finansiering för sin egen lön.

Formas bidrag kan användas för att finansiera forskningsutförare (forskare vid universitet, högskolor eller forskningsinstitut) som är verksamma utanför Sverige, men projektet ska vara initierat och lett från Sverige. Detta gäller enbart om medelsförvaltaren är ett universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag och är godkänd som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar. Medelsförvaltaren är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens egna riktlinjer. Eventuella delar i projektet som bedrivs utanför Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av projektet.

Medel söks för 1 eller 2 år (12 eller 24 månader) med ett maximalt belopp på 2 miljoner kronor per 12-månadersperiod, det vill säga bidraget kan totalt uppgå till max 4 miljoner kronor

Projektstart i Prisma är förvalt till 1 december 2024, och går inte att ändra. Budgeten i ansökan ska du som sökande redogöra för hur medel ska användas och sökande registrerar budget enligt hur de faktiska kostnaderna förväntas inträffa, per verksamhetsår. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.

Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som får bidrag från Formas omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna utgår från den EU-rättsliga huvudprincipen att statligt stöd till företag normalt sett är konkurrenssnedvridande, men att det medges vissa undantag, däribland stöd till forskning, utveckling och innovation.

Vilken stödnivå Formas kan ge beror på organisationens storlek och vilken typ av aktiviteter som ska bedrivas i projektet. Organisationens storlek bedöms utifrån EU:s definition av små- och medelstora företag. Aktiviteter kommer primärt att bedömas utifrån artikel 25, med utgångspunkt i undantaget om ”industriell forskning”, i den allmänna gruppundantagsförordningen EU 651/2014. Stödnivån beror av stödgrunden och storleken på företaget läs mer i Stödnivåer och definitioner för bidrag enligt Formas stödordning , 216.6 kB..

Observera att verksamhetstypen enskild firma inte kan beviljas medel i utlysningen eller delta som part i projekt som söker i Formas utlysningar. Ansökan som involverar enskild firma som part kommer att avslås.

Företag eller annan ekonomisk verksamhet som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte beviljas finansiering i den här utlysningen, utan får i förekommande fall delta in-kind.

På Formas webbplats finns mer information om statligt stöd: Regler för statligt stöd

Sökande som skulle ta emot statsstöd, i det fall ansökan beviljas medel från Formas, behöver vara medveten om att kraven för transparensredovisning av beviljade statsstöd har skärpts 2023. Detta innebär att statsstöd över 100 000 euro till en projektpart i ett projekt (eller om det rör primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn 10 000 euro), måste redovisas publikt inom EU. Formas ansvarar för denna transparensredovisning. Den som ger in en ansökan anses vara införstådd med detta krav på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Budgetspecifikation och CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Vänligen var uppmärksam på att om du har installerat en plugin för automatisk översättning i din webbläsare riskerar du att få din text översatt till det språk som du har ställt in som default i samband med att du klistrar in din text i Prisma. Vi rekommenderar att du kontrollerar språket i texten i Prisma genom att förhandsgranska ansökan i god tid innan du slutregistrerar din ansökan.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.

Vänligen läs instruktionerna noggrant, även om du har sökt medel från Formas tidigare.

Nedan följer information och instruktioner om organisations- och personkonton i Prisma.

Personkonto

Huvudsökande som ska fylla i informationen i ansökan och registrera den i ansökningssystemet behöver ett personkonto i Prisma. Om utsedd huvudsökande saknar personkonto ska personen ansöka om det i god tid innan utlysningen stänger, senast 21 maj.

Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..

Organisationskonto

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare. Organisationen behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.

När den huvudsökande fyller i ansökningsformuläret i Prisma måste uppgift om medelsförvaltare och så kallad hemvist anges. Detta sker i rullistorna för ”Medelsförvaltare” och ”Projektets hemvist”. De hemvister som den sökande kan välja hämtas från organisationsstrukturen genom inställningarna som organisationskontoansvarig gjort på organisationskontot i Prisma. Den organisation som huvudsökande representerar, så kallad koordinerande projektpart (medelsförvaltaren), behöver därför vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto i Prisma.

Om din organisation inte tidigare varit medelsförvaltare av medel från Formas, behöver din organisation ansöka om ett organisationskonto hos Formas i Prisma, se nedan.

Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt.

Huvudsökande från medelsförvaltare godkända för alla typer av utlysningar

Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto.

Huvudsökande från medelsförvaltare som kan bli godkända medelsförvaltare i enskilda projekt

Företag, kommuner, branschorganisationer och andra organisationer kan ansöka om att bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt. Dessa organisationer behöver ha ett organisationskonto hos Formas.

Organisationskonto för organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt

• Om organisationen redan har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Emma Stockvall via e-post emma.stockvallcarlsson@formas.se för att organisationen ska bli tillagd som möjlig medelsförvaltare för denna utlysning. Ange organisationsnummer i ditt meddelande. Detta gäller även om organisationen blivit godkänd som medelsförvaltare för ett projekt för i någon av Formas tidigare utlysningar.
• Saknar din organisation ett konto i Prisma sedan tidigare, ska en lämplig företrädare (organisationskontoansvarig) ansöka om ett organisationskonto på Prismas webbplats. Ange i motiveringen för ansökan att ni vill söka i utlysningen Forskningsdrivna lösningar för en hållbar omställning 2024, vilken typ av organisation det gäller samt organisationsnummer. Ansök om organisationskonto i Prisma. Länk till annan webbplats.
• Om du inte vet om organisationen har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Emma Stockvall via e-post emma.stockvallcarlsson@formas.se innan ni ansöker om ett nytt konto. Ange ert organisationsnummer.

Det är viktigt att huvudsökanden i god tid ansöker om ett organisationskonto för den tilltänkta koordinerande projektparten (medelsförvaltaren) om ett sådant saknas i Prisma, dock senast den 21 maj 2024.

Hemvist - skapa en struktur för att beskriva organisationen

För att kunna registrera en ansökan måste en hemvist inom organisationen anges, en hemvist kan exempelvis vara en institution eller en avdelning. Den som är organisationskontoansvarig ska bygga upp en struktur med enheter och underenheter (hemvister). Om organisationen saknar avdelningar ange en underenhet som heter samma som organisationen. Information om hur du gör detta finns i Prismas användarstöd Länk till annan webbplats..

Läs mer om att skapa hemvister och visa nivåer för hemvister i Prisma Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Observera att om du skriver din ansökan i ordbehandlingsprogram och sedan klistrar in din ansökan i Prisma riskerar formateringarna att försvinna.

Tabeller och figurer med avancerade formateringar eller formler ska du ladda upp som bilaga för att inte riskera att förlora värdefull information.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

• Sökt antal år för projektet som ansökan avser.
• Startmånad. Observera att startmånad är förvalt i Prisma och inte går att ändra.
• Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
• Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
• Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Projektbeskrivning

Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga. Projektbeskrivningen ska tydligt beskriva projektet utifrån de bedömningskriterier som anges under avsnittet Hur går bedömningsprocessen till? Adressera alla kriterier i er ansökan. Motivera även vald SRL-nivå och beskriv planerade insatser för att öka mognadsgraden hos lösningen. Vald SRL-nivå och motiveringen för detta samt beskrivningen av hur projektet adresserar arbetet med att utveckla lösningens SRL-nivå kommer att ingå som en del i bedömningen utifrån bedömningskriterierna i utlysningen.

Följande ska noga beskrivas i ansökan:

Projektets relevans och potential (max 10 000 tecken inklusive mellanslag)

Bakgrund

• Beskriv den kontext som projektet är en del av och varför projektet är viktigt i ett större perspektiv. Beskrivningen är viktig för att ge svenska och internationella bedömare en god förståelse av hur den lösning som projektet syftar till att uppnå, relaterar till olika delar av samhället.

• Redogör för och karaktärisera den eller de utmaningar projektet tar sig an, tidigare prövade lösningar och vilka lärdomar som dragits från dessa.

Syfte och mål

• Beskriv hur projektet kan bidra till utlysningens syfte och inriktning samt till en hållbar utveckling.
• Konkretisera vilka utmaningar som projektet tar sig.
• Beskriv mål och förväntade effekter med projektet på kort och lång sikt.
• Beskriv hur implementeringen av projektets förväntade resultat och lösningar möter aktuella behov hos näringsliv, offentliga aktörer och/eller civilsamhället.
• Beskriv förväntade resultats eller lösningens förutsättningar för spridning och skalbarhet nationellt och internationellt

State-of-the-art

• Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för projektet.
• Beskriv projektets kontext, nyhetsvärde och/eller innovationshöjd hos förväntade resultat, eller lösningar. Jämför projektets förväntade lösningar med eventuella andra relevanta lösningar, nationellt och internationellt.
• Beskriv hinder och risker i projektet, inklusive eventuella immateriella hinder, och föreslagna lösningars väg till implementering och nytta. Beskriv vilka konsekvenser identifierade hinder och risker kan få och hur de hanteras i projektet.
• Beskriv om och hur implementeringen av framtagna lösningar är beroende av andra projektresultat.

Nationella forskningsprogrammen

• Beskriv vilket eller vilka av de nationella forskningsprogrammen Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Klimat eller Hav och vatten samt vilka mål, teman och perspektiv i de nationella forskningsprogrammens agendor som adresseras. Motivera hur projektet bidrar till programmet/programmen.

Societal Readiness Level (SRL) (Max 1000 tecken inklusive mellanslag)

• SRL-nivå för projektet

Indikera hur moget ert projekt är ur ett samhällsperspektiv genom att ange SRL-nivå för projektet. Den här utlysningen riktar sig till sökande med projekt som befinner sig vid någon av nivåerna 3 till 5. Notera att SRL kan variera mellan länder och regioner, indikera nivå för projektet utifrån där lösningen är tänkt att tillämpas.

• Motivera kortfattat den valda SRL-nivån.

Genomförande (max 12 000 tecken inklusive mellanslag)

• Beskriv och motivera hur projektet ska genomföras med exempelvis arbetspaket, aktiviteter, metoder, arbetsplan och tidplan.
• Beskriv tydligt planen nyttiggörande i projektet.
• Beskriv eventuella etiska övervägande och hur dessa hanteras i projektet.
• Reflektera kring hur jämställdhet och mångfald har integrerats i projektet.
• Reflektera kring hur risker kan påverka projektets genomförande, tidplan och budget, hur sannolika de är samt hur de hanteras, om det uppstår.

Aktörer (max 8 000 tecken inklusive mellanslag)

• Beskriv och motivera val av projektparter, deras kompetens, roller och delaktighet i projektet.
• Beskriv hur projektparternas och andra behovsägares intressen tillvaratas i projektet samt hur tillvaratagandet kommer att ske.
• Reflektera kring projektgruppens sammansättning (nyckelpersoner) utifrån kön samt fördelning av inflytande mellan kvinnor och män.

Referenslista (max 5000 tecken, inklusive mellanslag)

• Referenser som har inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält. Det kan vara publikationer, tidigare arbeten relevanta för projektet, etc.

Budget och övrig information

Projektets budget och övrig information om samtliga organisationer som deltar i ansökan redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Observera att första utbetalningen till beviljade projekt sker december 2024 men du lägger budget för 2025 och 2026.

Följande uppgifter ska anges i projektets budget:

Information om huvudsökande organisation och varje projektpart

Detta är obligatoriska uppgifter som måste fyllas i per part för samtliga parter i projektet. Uppgifterna samlas in och fylls i av huvudsökande. Huvudsökandes organisation ska vara samma som anges som medelsförvaltare.

• Organisationens namn
• Organisationsnummer
• Adress, postnummer, postort, land
• Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
• Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
• Antal anställda
• Kontaktperson
• E-post till kontaktperson
• Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.

Kostnader

• Personalkostnader: Stöd kan sökas för faktiska lönekostnader för den tid som läggs på projektet. Detta gäller både för företag och annan ekonomisk verksamhet (som omfattas av EU:s statsstödsregler) och för andra typer av organisationer. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Den som får fullständig lönefinansiering från någon finansiär kan alltså inte få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.

• Utrustning, byggnader och mark: Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt maximalt 500 000 kronor.

Kostnader för utrustning, byggnader och mark är stödberättigade i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. För utrustning och byggnader det avskrivningskostnader som uppstår under projektets livscykel som är stödberättigade, för mark är de faktiska kapitalkostnaderna stödberättigade, dock med inskränkning enligt ovan.

• Kostnader för konsulter och licenser med mera: För att kostnaderna för konsulter och licenser ska vara stödberättigande krävs att de köps eller licensieras från externa aktörer på marknadsmässiga villkor samt att aktivitet och omfattning framgår av projektbeskrivningen.

• Övriga direkta kostnader: Till övriga direkta kostnader räknas exempelvis förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång.

• Indirekta kostnader: Universitet, högskola och forskningsinstitut får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Övriga projektparter får göra påslag för indirekta kostnader med högst 30 procent på sina stödberättigande personalkostnader. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.

Finansiering

I ansökan kan fyra typer av finansiering anges:

• Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under Egen finansiering.
• Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär
• Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet.
• Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.

Motivering av personalkostnader i budget

Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. (Maximalt 500 tecken inklusive mellanslag.)

Budgetspecifikation

Här förklarar och motiverar huvudsökande budgeten i ord. Här anges de overheadkostnader som tillämpas i ansökan. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.

Här anger du också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Sökande uppmanas att vara tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (Maximalt 9 000 tecken inklusive mellanslag.)

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

• Ämnesområde

Välj minst ett projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.

• Forskningsämne (SCB-kod)

Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.

• Globala målen för hållbar utveckling

Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.

Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.

• Nyckelord

Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt kallas medelsförvaltare.

• Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Organisationskonto under avsnittet Så här ansöker du.
• Välj hemvist i rullistan. Om du inte hittar rätt hemvist, se rubriken Sökande från medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända under avsnittet Så här ansöker du.

Bilagor

Medverkande

Redovisa samtliga projektdeltagare med namn, organisation samt roll och aktivitetsgrad i projektet. Fyll i uppgifterna i valfritt tabellformat, spara dokumentet som en PDF-fil och ladda upp under obligatoriska bilagor i Prisma. Det går endast att ladda upp PDF-format i Prisma.

CV

CV inklusive relevanta meriter för nyckelpersoner laddas som en samlad PDF om max 4 MB, max 1 A4-sida per person.

I denna utlysning kan forskare vid våra allmänt godkända medelsförvaltare inte länka till redan inlagda CV uppgifter i Prisma. Detta för att en likvärdig bedömning av ansökningar och CV:n ska kunna göras.

I CV ska relevanta uppgifter som visar de kompetenser som är viktiga i projektet för respektive nyckelperson redovisas. Exempelvis erfarenhet från relevant forskning, implementering, samverkan och projektledning.

CV bör innehålla följande: Namn, Kön, Organisation, Titel, Medverkan i %, Roll i projektet, Relevant kompetens och erfarenhet, Motivering till varför personen är en nyckelperson i projektet samt Övrigt.

Obligatoriska bilagor:

• Lista över medverkande projektdeltagare i projektets
• CV nyckelpersoner i projektet (max 1 A4 sidor per deltagare, i pdf-format)

Valfria bilagor:

Illustrationer och figurer (max 4 MB)

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

• Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju kalenderdagar efter att utlysningen stängt.
• Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
• Att huvudsökande endast inkommit med en ansökan
• Att det inte förekommer flera ansökningar med samma innehåll och olika huvudsökanden.
• Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
• Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
• Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
• Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisationer är uppfyllda.
• Kreditkontroll av alla projektparter som är företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljning.
• Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp med nationella och internationella bedömare utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Formas kommer att beakta projektportföljen inför beslut för att möjliggöra finansiering av projekt som adresserar en bredd av teman inom ramen för utlysningen.

Läs mer om Formas bedömningsprocess här: Så här går bedömningsprocessen till

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:

Relevans

• Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
• Utformningen av projektet och dess förväntade resultat har tagit relevant hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar.
• I ansökan framgår det tydligt vilken effekt föreslagen lösning kommer ha i form av nytta i samhället.

Potential

• Projektets problemformulering och syfte är tydlig, logisk och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
• Den forskning som ligger till grund för projektet håller hög kvalitet.
• Projektets förväntade resultat och/eller lösning ligger i framkant inom sitt fält, och har ett väsentligt nyhetsvärde eller innovationshöjd.
• Projektet har betydande potential för skalbarhet och/eller spridning.

Genomförande

• Planerade aktiviteter och metoder är ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat.
• Tidsplan och budget är realistisk och ändamålsenlig i förhållande till projektets syfte och mål.
• Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras är väl beskriven och ändamålsenlig.
• Etiska överväganden är väl beskrivna och planen för hur dessa hanteras är ändamålsenlig.
• Jämställdhetsaspekter är väl integrerade i projektets genomförande.

Aktörer

• Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet, inklusive nyttiggörandet av projektets resultat.
• Projektet sker i samverkan med relevanta intressenter eller användare. Projektdeltagarnas medverkan är väl beskriven och ändamålsenlig för projektets mål.
• Projektgruppen (nyckelpersoner) är väl sammansatt med avseende på könsfördelning, samt fördelning av inflytande mellan kvinnor och män. Relevant när projektgruppen består av fler än 3 personer.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 22 oktober 2024. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får en e-post när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Ekonomisk återrapportering i Prisma. , 187 kB.

Den ekonomiska rapporteringen för projekt i denna utlysning följer samma struktur som ansökan.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.