Datainsamling från världsarvet Sofiakatedralen i Kiev får akutstöd

Formas akututlysning Länk till annan webbplats. ger finansiering till det tusenåriga och enligt UNESCO klassificerade världsarvet Sofiakatedralen i Kiev. På kyrkväggarna finns mer än 7000 inskrifter på olika språk. Genom ett samarbete mellan ukrainska forskare och kollegor från Göteborgs universitet dokumenteras nu det historiska klottret.

—Vi ser genom detta projekt hur viktigt det är att en statlig myndighet kan bidra med akut finansiering av datainsamling som riskerar att förstöras. Vi är glada att projektet har fått finansiering från fler statliga myndigheter såsom Riksantikvarieämbetet och även från Kungl. Vitterhetsakademien så att analysarbete genast kan fortsätta och inom en snar framtid bidra med ny kunskap om vårt kulturarv och säkra framtida forskningsarbete på insamlat källmaterial säger Kristina Laurell, forskningssekreterare hos Formas.

Gunnar Almevik, projektledare och professor i kulturvård på Göteborgs universitet och Jonathan Westin, projektmedarbetare, docent och vice föreståndare på Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur för digital humaniora har varit på plats i Kiev under januari 2024 för att etablera arbetet.

—Ryssland aggressiva krig mot Ukraina är en tragedi i alla avseenden. Det är väldokumenterat att civilsamhället drabbas och mot krigets lagar så förstörs också kulturarv, medvetet och systematiskt. UNESCO rapporterade den 20 december 2023 att sedan krigets start har över 300 kulturmiljöer skadats. Projektet är en akutinsats för att säkerställa tillgängligheten av Sofiakatedralens inskrifter för forskning, berättar Gunnar Almevik.

I arbetet används olika tekniker som kompletterar varandra och som ger forskare goda förutsättningar att på distans tolka inskrifterna och kontexten i kyrkorummet. Rummet var liturgiskt, symboliskt och socialt uppdelat, och det kan vara en viktig aspekt i forskning att veta vad som finns omkring inskrifterna och hur de upplevs i kyrkorummet, menar forskarna.

Hela interiören är skannad med laser och varje frilagd originalyta dokumenteras med fotogrammetri och något som kallas Reflectance Transformation Imaging (RTI). Med dessa tekniker skapas interaktiva digitala släpljusbilder och ytmodeller i 3D som kan efterbearbetas så att läsbarheten för forskare att tolka inskrifterna blir optimala.

—I all typ av dokumentation görs val, både medvetna och omedvetna, om vad som är viktigt. Det är en nödvändig process, men begränsar andra forskares möjligheter att självständigt ifrågasätta och hitta nya tolkningar. Genom att använda en blandteknik där flera olika teknologier och metoder överlappar varandra, hoppas vi att den data vi samlar in ska täcka in även det okända, det ännu ej upptäckta, och utgöra ett tillförlitligt källmaterial för en bred grupp forskare, menar docent Jonathan Westin.

De historiska fresker från katedralens byggnadsperiod under 1000-talet är projektets huvudfokus. Katedralen renoverades på 1700-talet och alla ytor täcktes med ny puts och bemålades, men på 1950-talet frilades totalt 3 000 kvadratmeter av freskerna.

—Vi har ett enormt arbete framför oss. Samarbetet med katedralmuseet är en förutsättning för att nå målet att säkra alla inskrifter. Arkitekterna Sergii Bozhko och Oksana Kovalska, och konservatorerna Alexander Ganshin och Sviatoslav Petryk kommer att fortsätta dokumentationen. Vi fokuserar på att bearbeta datan och utveckla databasen som ska tillgängliggöra inskrifterna för forskare och allmänheten online, säger professor Gunnar Almevik.