Formas kunskapskvart: Ko och kalv tillsammans - en del av en hållbar mjölkproduktion?
Formas kunskapskvart är ett kort webbinarium på femton minuter om ett specifikt ämne där en inbjuden gäst delar med sig av intressant kunskap och aktuella resultat från ett forskningsprojekt. Här ovan kan du se inspelningen från kunskapskvarten.
Den 14 december handlade Formas kunskapskvart om hur kalvar kan integreras i automatiska mjölkningssystem och vilka fördelar och utmaningar det innebär.
Inom konventionell mjölkproduktion är det oftast praxis att ko och kalv åtskiljs strax efter kalvning. Vad händer om kalven får gå kvar hos modern under mjölkperioden samtidigt som hon mjölkas? Hur påverkar det mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? Kan man utforma ett robust system för att integrera kalvar med kor i system för automatisk mjölkning?
Projektet Ko och kalv tillsammans undersöker och utvecklar system för hur man kan lösa mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans och vad det har för betydelse för olika hållbarhetsaspekter som djurens hälsa, gårdens ekonomi och inverkan på klimatet.
På kunskapskvarten den 14 december berättade Sigrid Agenäs, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om vilka resultat som kommit fram ur projektet Ko och kalv tillsammans.
I videofönstret på den här sidan hittar du inspelningen från kunskapskvarten.
Frågestunden efter själva kunskapskvarten spelades inte in.
Här finns Sigrids presentation (i pdf-format):
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala pågår forskningsprojektet Ko och kalv tillsammans där en del av mjölkkorna i SLUs mjölkbesättning på Nationellt centrum för lantbrukets djur hålls tillsammans med sina kalvar i början av laktationen.
Syftet med projektet är att ta reda på hur kalvar kan integreras i skötselsystem för automatisk mjölkning. Detta är aktuellt eftersom det både finns lantbrukare och konsumenter som är intresserade av sådana system.
Lantbrukare behöver information om många detaljer för att kunna fatta beslut om sin gård och undvika onödiga misstag som drabbar djuren, människorna eller gårdens ekonomi.
I dagsläget finns det inte tillräckligt med information och dokumenterad erfarenhet för att lantbrukare ska kunna veta vilka faktorer som är viktiga för att få sådana här system att fungera. Forskningen spelar en viktig roll och kan bidra med information och svar på många frågor och utmaningar, som till exempel:
- inhysningslösningar
- risk för problem med smitta
- hur djuren är mot varandra när nya kalvar kommer in i gruppen
- hur lång tid ko och kalv ska ha kontakt (de här korna producerar så mycket mjölk att kalvarna hela tiden kan bli mätta på mjölk)
- hur ko och kalv ska skiljas åt när det är dags för det
- hur mängden och sammansättningen på mjölken i mjölktanken påverkas
- hur de kvigor som växer upp med sin mamma första månaderna blir som vuxen (jämfört med andra kor) avseende hälsa, välfärd, foderintag, interaktioner med andra djur och med människor.
Läs mer om projektet Ko och kalv tillsammans 
Länk till annan webbplats.
Sigrid Agenäs är professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, avdelningen för idisslare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU; Länk till annan webbplats. och projektledare för projektet Ko och kalv tillsammans.
Formas kunskapskvart är en del av en rad satsningar som Formas gör för att förmedla kunskap om aktuella frågor inom hållbar utveckling, miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Kunskapskvarten är ett tillfälle att få lyssna till en forskare eller expert inom ett specifikt ämne. För dig som lyssnar live finns möjlighet att ställa frågor efter presentationskvarten.
Kontakta oss gärna om du har frågor eller förslag på ämnen för kommande kunskapskvartar.
Kontaktperson för Formas kunskapskvart:
