Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande | Forskningsrådet Formas
Hållbart samhällsbyggande

Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande ska ta fram kunskap som ger möjlighet att utveckla nya lösningar inom samtliga samhällssektorer för att skapa ett säkert, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle. Programmet är tioårigt och startade 2017.

Sverige och världen står i dag inför avgörande samhällsutmaningar som vi behöver möta och hantera för att fortsätta bygga ett modernt och hållbart välfärdssamhälle. Det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande utgår från hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de nationella miljömålen samt relevanta nationella mål. 

Formas har fått i uppdrag att leda programmet i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda som är under framtagande. Resultat från programmet ska komma samhället till nytta och befintlig kunskap ska användas och ny kunskap ska tas fram. Formas ansvarar även för en närliggande satsning på forskning för en socialbostadspolitik.  

Under 2018 kommer programmet att betala ut ca 100 Mkr till synteser och forskningsprojekt och ca 20 Mkr till Social bostadspolitik. Under åren 2019–2026 beräknas programmets medel uppgå till ca 100 Mkr per år.

Utlysningar 

Programmets två första utlysningar är under beredning. 


Kommande utlysningar publiceras här.

Nationella kommittén för hållbart samhällsbyggande

Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom området hållbart samhällsbyggande. Programkommittén består av representanter, på GD-nivå eller delegerade, från Energimyndigheten, Formas, Forte, Mistra, MSB, Naturvårdsverket, RAÅ, SIDA, Trafikverket, Vetenskapsrådet, Vinnova. Kommittén bistår Formas med utformning, genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande baseras på. En arbetsgrupp med representanter från samma finansiärer som ingår i programkommittén bistår kommittén.

Till kommittén kommer rådgivande grupper att knytas, med exempelvis representanter från Boverket, SKL, Svenskt Vatten, Lantmäteriet, SGU, SGI, IQS och andra centrala aktörer inom samhällsbyggnadsområdet.

Ordförande för programkommittén

  • Ulrika Francke, tidigare bl a VD för samhällsbyggnadsbolaget Tyréns. Läs mer här. 

Ledamöter

  • Energimyndigheten: Anita Aspegren, avdelningschef för Energieffektivisering
  • Formas: Emma Gretzer, chef Avdelningen för samhällsbyggande
  • Forte: Ethel Forsberg, generaldirektör
  • Mistra: Åke Iverfeldt, VD
  • MSB: Per Sundström, chef Enheten för kunskapsutveckling
  • Naturvårdsverket: Lena Callermo, chef för Samhällsavdelningen
  • Riksantikavieämbetet: Britt-Inger Andersson, chef för Kulturvårdsavdelningen
  • SIDAMikael Atterhög, senior programspecialist, strategisamordnare 
  • Trafikverket: Einar Tufvesson, strategisk utveckling
  • Vetenskapsrådet: Kerstin Sahlin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap
  • Vinnova: Inger Gustafsson, chef Avdelningen för samhällsutveckling
 

Kommittésekreterare/kontaktpersoner

Bakgrund

Regeringen har inrättat sju nationella forskningsprogram. Formas ansvarar för tre av dessa – Klimat och Hållbart samhällsbyggande samt Livsmedel. Vetenskapsrådet ansvarar för program om Migration och integration och om Antibiotikaresistens. Forte ansvarar för forskningsprogram om Tillämpad välfärdsforskning och om Arbetslivsforskning

Samtliga program är breda, tioåriga satsningar som ska bidra till att lösa prioriterade samhällsutmaningar och stärka samverkan mellan forskningsutförare, forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. De nationella forskningsprogrammen ska bygga på en gemensam nationell forskningsagenda för respektive område.

Kristina Laurell

2018-04-06