Beredningsgrupper

Formas finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling. Granskarna i beredningsgrupperna har kompetens för att bedöma samhällsvetenskaplig, humanistisk, naturvetenskaplig och teknisk forskning inom Formas ansvarsområden.

Formas beredningsgrupper i Årliga öppna

Samma ansökan kan höra hemma i flera grupper, men kommer att bedömas i den grupp som har mest lämpad kompetens bland granskarna. De bedömer också interdisciplinär forskning (över disciplingränserna) och transdisciplinär forskning (gränsöverskridande mellan forskning och samhället).

Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och ha förutsättningar att komma till nytta i samhället på kort eller lång sikt och på olika samhällsnivåer. Formas arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att genus och andra kritiska perspektiv får genomslag i forskningen.

beredningsgrupp 1

Att klimatförändringar existerar är forskarsamhället numera överens om. Likaså att det är vi människor och de sätt som vi har organiserat våra samhällen på, som i hög grad har orsakat dem.

Men hur klimatförändringar ska förstås och mätas, vilka effekter och konsekvenser de orsakar samt vad för slags lösningar som finns, är frågor som behöver belysas.

Klimatförändringarna utgör en komplex problematik som innefattar ett stort mått av ovisshet och kunskapsbrist. Det kräver därför en mångfald av olika och kompletterande forskningsperspektiv och ansatser.

Kontaktpersoner:

Åsa Frisk, Anna Kaijser och Pernilla Hjerth Elgström.

Beredningsgrupp 2

Vatten är nödvändigt för allt liv och den biologiska mångfalden på jorden - grundvatten, sötvatten och hav och ekosystemen de samverkar i. Ändå är tillgången på denna naturresurs långtifrån självklar för alla.

Avsaknad av rent vatten orsakar bland annat smittspridning och hälsorisker. Vattenresurser är en grogrund för konflikter, ibland på grund av kopplingen till energi och livsmedelsproduktion.

Marina områden utnyttjas allt hårdare och den mänskliga påverkan på haven är problematisk. Särskilt stort är trycket på det kustnära havet, där många olika intressen konkurrerar. Havens fiskebestånd är hårt belastade och marina och kustnära ekosystem måste skyddas. Dessa utmaningar kräver i sin tur en fungerande förvaltning.

Kontaktpersoner:

Petra Wallberg, Elisabet Göransson och Thao Le.

Beredningsgrupp 3

Vi människor är del av naturen och beroende av de resurser och värden den bidrar med. Samtidigt påverkar vi den biologiska mångfalden och ekosystemen på olika sätt. Att skydda och bevara arter och ekosystem, och att de nyttjas hållbart, är en given del av hållbar utveckling.

Det behövs grundläggande kunskap om hur ekosystemen fungerar, hur de påverkas och möjligheterna att balansera nyttjande och bevarande.

Kunskap behövs också om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden och hur det beror på sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förutsättningar, samt hur dessa ändras över tid. En integrerad förståelse av båda delarna ger en grund för väl avvägda beslut om brukande och förvaltning.

Kontaktpersoner:

Magnus Tannerfeldt, Anders Clarhäll och Kenneth Nilsson.

Beredningsgrupp 4

Föroreningar sprids från olika källor till den inre och yttre miljön och kan påverka människor och miljö negativt. De långsiktiga effekterna är svåra att förutse och ibland även svåra att upptäcka.

Dessa insikter bör sättas i relation till vilken slags kunskap som existerar kring miljögifter och föroreningar i samhället och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingar.

För att kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede behövs metoder för att identifiera miljöföroreningar i olika stadier, spridningsvägar och de effekter de har på människor och på miljön.

Andra utvecklingsområden är olika former av styrning och tekniska lösningar, att byta ut farliga ämnen samt att öka förståelsen för människors förhållande till kemikalier och deras eventuella risker.

Kontaktpersoner:

Therese Woodhill, Jon Loit och Sara Paglia.

Beredningsgrupp 5

En trygg livsmedelsförsörjning är grundläggande för hållbar utveckling. Detta förutsätter ett bärkraftigt produktions- och förädlingssystem samt välfungerande handel och marknader, från primärproduktion till konsument.

Hur kan vi producera livsmedel på ett hållbart sätt och upprätthålla en bärkraftig livsmedelsproduktion? För att säkerställa detta behöver kunskapen inom området förstärkas, utvecklas och hitta andra infallsvinklar. Vad och hur vi äter påverkar miljön och vår hälsa.

Att tillgodose varje individs tillgång till säkra, näringsrika och hälsosamma livsmedel världen över är en komplex utmaning som tar olika uttryck i olika delar av världen, bland annat beroende på konfliktsituationer, befolkningsökningar och demografiska förändringar.

Kontaktpersoner:

Annika Smedman, Kristina Laurell och Anna Kuznetcova.

Beredningsgrupp 6

Vi människor är beroende av djur, både på ett socialt plan och för vår livsmedelsförsörjning.

Djurs hälsa och välbefinnande handlar i allt större utsträckning om människors samspel och relation till husdjur, och hur djuren mår.

Det handlar också om hur vi kan skapa en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion med ett gott djurskydd, utan smittspridning mellan djur och mellan människor och djur.

Kontaktpersoner:

Alexandra Jeremiasson, Erik Roos och Kenneth Nilsson.

Beredningsgrupp 7

Tillverkningen av varor tär på jordens redan begränsade naturresurser och resulterar i miljöproblem, samtidigt som en växande befolkning ställer ökande krav på primärproduktion av olika råvaror.

I många fall påverkar även konsumtionen av varor och tjänster, samt det avfall konsumtionen genererar, miljön. Drivkrafter för mer hållbara konsumtionsmönster kan stödjas på flera sätt.

Genom att på ett mer miljövänligt och socialt hållbart sätt utnyttja befintliga resurser, och till exempel återanvända redan existerande produkter, kan nya produkter och processer tas fram.

Nya resurssmarta och förnyelsebara material, där skogens produkter är ett exempel, kan vara en del av lösningen.

Kontaktpersoner:

Louise Staffas, Mattias Blomberg och Kerstin Röver.

Beredningsgrupp 8

Att planera, uppföra och förvalta den byggda miljön på ett såväl tekniskt säkert som socialt och miljömässigt hållbart sätt innebär en rad utmaningar för olika aktörer i samhället.

Byggandet av offentliga eller privata byggnader och miljöer förutsätter olika typer av planeringsprocesser och modeller. De beslut som fattas kan i sin tur få konsekvenser för människors möjlighet till inflytande och välbefinnande, inklusive hälsoaspekter.

Byggprocessen innebär många val i fråga om socioekonomiska, tekniska och arkitektoniska lösningar, samt möjligheter att ersätta ändliga material med förnyelsebara. Det innefattar även beställarrollens betydelse och frågor som berör valet mellan att bygga nytt, återvinna eller renovera.

Kontaktpersoner:

Anna Hult, Hanna Ridefelt och Sara Paglia.

Beredningsgrupp 9

En angelägen fråga är hur städer, andra tätorter och landsbygder bäst ska kunna utformas, styras och utvecklas i en inkluderande och hållbar riktning.

Allt fler människor och resurser koncentreras i och kring ett antal städer som växer snabbt, och de står ofta i centrum för utveckling och innovation på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Även om en sådan utveckling rymmer stora möjligheter så kan en tilltagande urbanisering ske på bekostnad av andra städer, tätorter och stadsnära områden såväl som invånarna själva.

I anknytning till detta står även landsbygder inför utmaningar och möjligheter i relation till utvecklingen av nya näringar och tjänster, hållbar användning av mark och vatten, samt frågor om hur behovet av resurser och samhällsservice ska tillgodoses.

I fokus för beredningsgrupp 9 är hur städer, mindre tätorter och landsbygder bäst ska kunna utformas, planeras, styras och utvecklas i en inkluderande och hållbar riktning.

Kontaktpersoner:

Ann Rodenstedt, Björn Wallsten och Kerstin Röver.

Beredningsgrupp 10

För att bidra till kunskap om hållbar utveckling på en mer övergripande nivå behövs forskning som förmår att integrera flera områden eller sektorer och som har ett jämförande perspektiv.

Djupgående förändringar och omställningar kräver också samverkan mellan politik, näringsliv och civilsamhälle på alla samhällsnivåer. För att kunna följa upp nationella och globala mål samt målkonflikter krävs olika former av datainsamling och utveckling av metoder för styrning och uppföljning.

I beredningsgrupp tio behandlas frågor om styrning, genomförande och uppföljning som kräver en övergripande ansats, det vill säga som griper över flera sektorer eller har ett brett jämförande perspektiv. Frågor om exempelvis förvaltning eller styrning som rör enskilda sakområden behandlas i beredningsgrupp ett till nio.

Kontaktpersoner:

Karin Perhans, Sofia Wennberg DiGasper och Kerstin Röver.

Skriv ut
Sidansvarig: Åsa Frisk
Uppdaterad:22 mars 2019