Beredningsgrupper

Formas finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling. Granskarna i beredningsgrupperna har kompetens för att bedöma samhällsvetenskaplig, humanistisk, naturvetenskaplig och teknisk forskning inom Formas ansvarsområden.

Formas beredningsgrupper i Årliga öppna

Samma ansökan kan höra hemma i flera grupper, men kommer att bedömas i den grupp som har mest lämpad kompetens bland granskarna. De bedömer också interdisciplinär forskning (över disciplingränserna) och transdisciplinär forskning (gränsöverskridande mellan forskning och samhället).

Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och ha förutsättningar att komma till nytta i samhället på kort eller lång sikt och på olika samhällsnivåer. Formas arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att genus och andra kritiska perspektiv får genomslag i forskningen.

beredningsgrupp 1

1. Klimatförändringar

Att klimatförändringar existerar är forskarsamhället numera överens om. Likaså att det är vi människor och de sätt som vi har organiserat våra samhällen på, som i hög grad har orsakat dem.

Men hur klimatförändringar ska förstås och mätas, vilka effekter och konsekvenser de orsakar samt vad för slags lösningar som finns, är frågor som behöver belysas.

Klimatförändringarna utgör en komplex problematik som innefattar ett stort mått av ovisshet och kunskapsbrist. Det kräver därför en mångfald av olika och kompletterande forskningsperspektiv och ansatser.

Kontaktpersoner:

Anna Kaijser, Åsa Frisk och Pernilla Hjerth Elgström.

Beredningsgrupp 2

2. Vatten – från källa till hav

Vatten är nödvändigt för allt liv och den biologiska mångfalden på jorden – grundvatten, sötvatten och hav och ekosystemen de samverkar i. Ändå är tillgången på denna naturresurs långtifrån självklar för alla.

Avsaknad av rent vatten orsakar bland annat smittspridning och hälsorisker. Vattenresurser är en grogrund för konflikter, ibland på grund av kopplingen till energi och livsmedelsproduktion.

Marina områden utnyttjas allt hårdare och den mänskliga påverkan på haven är problematisk. Särskilt stort är trycket på det kustnära havet, där många olika intressen konkurrerar. Havens fiskebestånd är hårt belastade och marina och kustnära ekosystem måste skyddas. Dessa utmaningar kräver i sin tur en fungerande förvaltning.

Kontaktpersoner:

Conny Rolén, Petra Wallberg och Thao Le

Beredningsgrupp 3

3. Ekosystem och biologisk mångfald på land

Vi människor är beroende av att kunna skörda och bruka naturens resurser. Men möjligheterna till att kunna forma ett varsamt nyttjande förutsätter också god förståelse för ekosystemen.

Här ingår ekosystem opåverkade av människan och ekosystem starkt präglade av mänskligt markutnyttjande, som jord- och skogsbruk samt urbana miljöer.

Kunskap behövs också om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden och hur det beror på sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förutsättningar, samt hur dessa ändras över tid. En integrerad förståelse av båda delarna ger en grund för väl avvägda beslut om brukande och förvaltning.

Kontaktpersoner:

Anders Clarhäll, Magnus Tannerfeldt och Pernilla Hjerth Elgström

Beredningsgrupp 4

4. Miljöföroreningar

Föroreningar sprids från olika källor till den inre och yttre miljön och kan påverka människor och miljö negativt. De långsiktiga effekterna är svåra att förutse och ibland även svåra att upptäcka.

Dessa insikter bör sättas i relation till vilken slags kunskap som existerar kring miljögifter och föroreningar i samhället och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingar.

För att kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede behövs metoder för att identifiera miljöföroreningar i olika stadier, spridningsvägar och de effekter de har på människor och på miljön.

Andra utvecklingsområden är olika former av styrning och tekniska lösningar, att byta ut farliga ämnen samt att öka förståelsen för människors förhållande till kemikalier och deras eventuella risker.

I beredningsgruppen bereds ansökningar med koppling till miljöföroreningar oavsett forskningsdisciplin(er).

Kontaktpersoner:

Therese Woodhill, Kristina Laurell och Anna Kuznetcova

Beredningsgrupp 5

5. Livsmedelsförsörjning

En säker och tryggad livsmedelsförsörjning är grundläggande för hållbar utveckling.

Detta förutsätter ett konkurrenskraftigt och välfungerande livsmedelssystem, hela vägen från primärproduktion till konsument.För att säkerställa det behöver kunskapen inom område ökas, utvecklas och hitta nya infallsvinklar.

Vad och hur vi äter påverkar både miljön och vår hälsa. Att tillgodose varje individs tillgång till säkra, näringsrika och hälsosamma livsmedel världen över är en komplex utmaning som tar olika uttryck i olika delar av världen, bland annat beroende på konfliktsituationer, befolkningsökningar och demografiska förändringar.

Kontaktpersoner:

Annika Smedman, Susanne Johansson och Anna Kuznetcova

Beredningsgrupp 6

6. Djurs hälsa och välbefinnande

Vi människor är beroende av djur, både på ett socialt plan och för vår livsmedelsförsörjning.

Vi ska ha en livsmedelsproduktion med ett gott djurskydd, utan smittspridning mellan djur samt mellan människor och djur. Djurs hälsa och välbefinnande handlar dessutom i allt större utsträckning om människors samspel och relation till djur.

Hur kan vi bidra till en ökad hälsa och ett ökat välbefinnande hos animalieproducerande djur, sport och sällskapsdjur samt övriga djur hållna av människan. För att säkerställa detta behöver kunskapen inom området förstärkas och nya infallsvinklar identifieras.

Kontaktpersoner:

Jessica Ekström, Alexandra Jeremiasson och Kenneth Nilsson

Beredningsgrupp 7

7. Konsumtion, produktion och material

Tillverkning och konsumtion av varor och tjänster förutsätter ett nyttjande av naturresurser av olika slag. Med en globalt ökande befolkning och höjd levnadsstandard ökar behoven av både varor och tjänster, och därmed trycket på naturresurserna.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster, samt det avfall som genereras, påverkar miljön. Det blir därför allt viktigare att produktion och konsumtion blir mer resurseffektiva och hållbara än idag.

Genom att på ett mer miljövänligt och socialt hållbart sätt utnyttja befintliga resurser, med hjälp av till exempel nya produkter, processer och material, och återanvändning/återvinning av redan existerande produkter, kan hållbarheten bli bättre. Även konsumtionen har stor påverkan på hållbarheten, och konsumtionsmönster är en lika viktig komponent i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Kontaktpersoner:

Louise Staffas, Mattias Blomberg och Thao Le

Beredningsgrupp 8

8. Byggd miljö

Att planera, uppföra och förvalta den byggda miljön på ett såväl tekniskt säkert som socialt och miljömässigt hållbart sätt innebär en rad utmaningar för olika aktörer i samhället.

Byggandet av offentliga eller privata byggnader och miljöer förutsätter olika typer av planeringsprocesser och modeller. De beslut som fattas kan i sin tur få konsekvenser för människors möjlighet till inflytande och välbefinnande, inklusive hälsoaspekter.

Byggprocessen innebär många val i fråga om socioekonomiska, tekniska och arkitektoniska lösningar, samt möjligheter att ersätta ändliga material med förnyelsebara. Det innefattar även beställarrollens betydelse och frågor som berör valet mellan att bygga nytt, återvinna eller renovera.

Kontaktpersoner:

Jon Loit, Lissa Nordin och Kerstin Röver

Beredningsgrupp 9

9. Städer och landsbygder

En angelägen fråga är hur städer, andra tätorter och landsbygder bäst ska kunna utformas, styras och utvecklas i en inkluderande och hållbar riktning.

Allt fler människor och resurser koncentreras i och kring ett antal städer som växer snabbt, och de står ofta i centrum för utveckling och innovation på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Även om en sådan utveckling rymmer stora möjligheter så kan en tilltagande urbanisering ske på bekostnad av andra städer, tätorter och stadsnära områden såväl som invånarna själva.

I anknytning till detta står även landsbygder inför utmaningar och möjligheter i relation till utvecklingen av nya näringar och tjänster, hållbar användning av mark och vatten, samt frågor om hur behovet av resurser och samhällsservice ska tillgodoses.

I fokus för beredningsgrupp 9 är hur städer, mindre tätorter och landsbygder bäst ska kunna utformas, planeras, styras och utvecklas i en inkluderande och hållbar riktning.

Kontaktpersoner:

Björn Wallsten, Ann Rodenstedt och Kerstin Röver

Beredningsgrupp 10

10. Övergripande styrning, genomförande och uppföljning

För att bidra till kunskap om hållbar utveckling på en mer övergripande nivå behövs forskning som förmår att integrera flera områden eller sektorer och som har ett jämförande perspektiv.

Djupgående förändringar och omställningar kräver också samverkan mellan politik, näringsliv och civilsamhälle på alla samhällsnivåer. För att kunna följa upp nationella och globala mål samt målkonflikter krävs olika former av datainsamling och utveckling av metoder för styrning och uppföljning.

I beredningsgrupp tio behandlas frågor om styrning, genomförande och uppföljning som kräver en övergripande ansats, det vill säga som griper över flera sektorer eller har ett brett jämförande perspektiv. Frågor om exempelvis förvaltning eller styrning som rör enskilda sakområden behandlas i beredningsgrupp ett till nio.

Kontaktpersoner:

Karin Perhans, Anna Hult och Sara Paglia

Skriv ut
Sidansvarig: Alexandra Jeremiasson
Uppdaterad:26 februari 2020