Hållbart samhällsbyggande
Nationella forskningsprogram som gör skillnad
Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande ska ta fram kunskap för nya lösningar inom samtliga samhällssektorer och bidra till att skapa ett säkert, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle.
Det tioåriga programmet startade 2017 och dess utlysningar och aktiviteter styrs av en strategisk forskningsagenda. Under åren 2019–2026 beräknas programmets medel uppgå till ca 100 Mkr per år.
Aktuella och planerade utlysningar och aktiviteter
Aktuella utlysningar inom programmet
Samhällsplanering för omställning (steg 1)
När: Stänger 14 januari 2020
Kontakt: Jon Loit, Formas
Gestaltad livsmiljö – konst, design och arkitektur i det offentliga rummet
När: Öppnar preliminärt 18 december 2019
Kontakt: Kristina Laurell, Formas
Sök finansiering inom hållbart samhällsbyggande hos andra finansiärer
- Smart Built Environment: Digitalisering och industrialisering för ett hållbart samhällsbyggande, stänger 5 februari 2020. Kontakt: Kristina Gabrielii, Smart Built Environment
- Uppkoppling, digitalisering, automation och AI i transportinfrastrukturen
, stänger 4 februari 2020 - Doktorandprojekt inom forskarskolan Energisystem, Energimyndigheten, stänger 4 februari 2020
- Energieffektivisering inom belysning, Energimyndigheten, stänger 10 mars 2020
- Civic tech: Digitala tjänster för stärkt förtroende mellan medborgare och offentlig sektor, Vinnova, stänger 17 februari 2020
- Digitala hjälpmedel, Vinnova, stänger 14 april 2020, bedömning sker kontinuerligt
- Innovationer inom universell utformning, Vinnova, stänger 4 februari 2020
- Testbäddar för samhällets utmaningar, Vinnova, stänger 19 februari 2020, informationstillfälle 16 december
På webbplatsen Hållbar Stad finns fler utlysningar av medel inom hållbar stadsutveckling som riktar sig till en mängd olika aktörer. Webbplatsen Hållbar stad stödjer Rådet för hållbara städers verksamhet och förvaltas av Boverket.
Flera strategiska innovationsprogram fokuserar på hållbart samhällsbyggande, till exempel:
Planerade aktiviteter och utlysningar
2019
Utlysningar
ERA-NET Cofund Urban Accessibility and Connectivity (ENUAC)
Organisation: Formas, Energimyndigheten, Vinnova, JPI Urban Europe
När: Öppnar preliminärt december 2019/januari 2020
Kontakt: Ann Rodenstedt, Formas
Urban Migration Call
Organisation: Formas, JPI Urban Europe
När: Öppnar preliminärt december 2019
Kontakt: Ann Rodenstedt eller Björn Wallsten, Formas
2020
Seminarium: Forskning i samverkan – doktorander mellan akademi och praktik
När: 21 januari 2020
Kontakt: Hanna Ridefelt, Formas
Planerade utlysningar
Från forskning till praktik steg 1
När: Öppnar preliminärt höst 2020
Ökad rörlighet mellan akademi och praktik
När: Öppnar preliminärt höst 2020
Samhällsplanering steg 2
Organisation: Formas
När: Preliminärt november 2020
Kontakt: Jon Loit, Formas
Konferens
Hållbart samhällsbyggande
Organisation: Formas mfl
När: preliminärt höst 2020
Kontakt: Ann Rodenstedt, Formas
Finansierade projekt
Sedan programmet startade 2018 har många olika slags projekt finansierats. De flesta projekt är forskningsinriktade, men inom programmet finansieras också kunskapsöversikter och projekt som är mer tillämpade. Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.
Mer information om beviljade projekt finns i Formas projektdatabas.
Forskning för en social bostadspolitik
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 80 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 14
Syftet med utlysningen var att öka kunskapen om utmaningar kopplade till boende, bostäder och bostadsområdens utveckling. Projekten som beviljades medel förväntas bidra med ny kunskap som stödjer utvecklingen av en socialt hållbar bostadspolitik. De uppmuntras även att involvera aktörer som medborgare, organisationer, kommuner, företag med flera för att bidra till nytänkande och genomslag inom området.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Social bostadspolitik. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Robin Biddulph | Göteborgs universitet | |
Catharina Thörn | Göteborgs universitet | |
Maria Eidenskog | Linköpings universitet | När hemmet flyttar ut - ontologisk politik vid skapandet av social hållbarhet i framtidens stadsdel |
Erik Jönsson | Lunds universitet | Norra Sorgenfri planerat, bebott och problematiserat: social hållbarhets roll i stadsutvecklingen |
Marcus Knutagård | Lunds universitet | |
Ebba Malmqvist | Lunds universitet | Andas frisk luft och höra fågelsång i en tät stad-hur kommer vi dit? |
Carina Listerborn | Malmö universitet | Ett kritiskt utforskande av smarta bostäder ur ett intersektionellt perspektiv |
Erica Righard | Malmö universitet | |
Tapio Salonen | Malmö universitet | |
Urban Markström | Umeå universitet | |
Eva Wikström | Umeå universitet | En plats för alla? Hållbara bostadssituationer och social integration för nyanlända flyktingar |
Malin Eriksson | Umeå universitet | |
Irene Molina | Uppsala universitet |
Synteser för hållbart samhällsbyggande
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 10 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 7 projekt
Utlysningen efterfrågade synteser (kunskapsöversikter) som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov inom hela samhällsbyggnadsområdet.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Synteser för hållbart samhällsbyggande. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Björn Hedin | Kungliga Tekniska högskolan | En systematisk forskningsöversikt av digitala beteendeinterventioner för mer hållbart energibeteende |
Marie Johansson | RISE Research Institutes of Sweden AB | |
Berghauser Pont | Chalmers tekniska högskola | Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser |
Magnus Larson | Lunds universitet | |
Henrik Lerner | Ersta Sköndal Bräcke högskola | Städer och natur - risker och möjligheter i en värld baserad på One Health tänkande |
Sofia Stensson | RISE Research Institutes of Sweden AB | Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet |
Roland Barthel | Göteborgs universitet | Trygg och hållbar grundvattenbaserad vattenförsörjning i Sveriges städer och på landsbygden |
Forskningsprojekt för hållbart samhällsbyggande
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 105 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 17 projekt
Utlysningen efterfrågade forskningsprojekt som fokuserar på medborgarna och aktörerna i det hållbara samhällsbyggandet.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Forskningsprojekt för hållbart samhällsbyggande. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Håkan Pleijel | Göteborgs universitet | |
Christopher Raymond | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Håkan Thörn | Göteborgs universitet | Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram? |
Urban Markström | Umeå universitet | |
Mare Löhmus Sundström | Karolinska Institutet | |
Elisabeth Wetterlund | Luleå Tekniska Universitet | |
Andreas Lindhe | Chalmers tekniska högskola | Riskbaserad prioritering av vattenskydd i hållbart samhällsbyggande (WaterPlan) |
Åsa Knaggård | Lunds universitet | |
Therese Asplund | Linköpings universitet | ”Världen behöver en ny berättelse” – narrativets roll I förskolors arbete med samhällsomställning |
Mathias Cehlin | Högskolan i Gävle | |
David Nilsson | Kungliga Tekniska högskolan | |
Cecilia Stenfors | Karolinska Institutet | |
Sebastian Linke | Göteborgs universitet | Att fiska efter lösningar: samhällsekonomi och hållbar kustutveckling i Sverige |
Marina Toger | Uppsala universitet | |
Sahar Dalahmeh | Sveriges lantbruksuniversitet | Deltagardriven planering av små och enskilda avlopp i Sverige |
Stefan Anderberg | Linköpings universitet | |
Benjamin Jarvis | Linköpings universitet | Segregeringseffekter av marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning |
Från forskning till praktik – metoder och verktyg
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 31 miljoner kr (ökat från 20 miljoner)
- Antal finansierade projekt: 16 projekt
Formas utlyste medel för projekt inriktade på att utveckla metoder och verktyg som bidrar till att forskningsresultat omsätts till praktik för ett hållbart samhällsbyggande. Det gick att söka finansiering för projekt upp till två år om maximalt två miljoner kronor per projekt.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Från forskning till praktik - metoder och verktyg.
Projektledare | Projekttitel | Organisation |
Meta Berghauser Pont | Smart Täthet. En webapplikation för att väga mellan täthetens konsekvenser. | Chalmers |
Kristina Blennow | Riktlinjer för ändamålsenlig kommunikation med privata trädgårdsägare om Sveriges nya riskklassificering av främmande arter | SLU |
Elena Dawkins | Accelerera mot Agenda 2030: Planering och genomförande för minskade klimatfotavtryck på lokal nivå | SEI |
Flora Hajdu | Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter: ett verktyg för bedömning av sociala aspekter kring trädplanteringsprojekt i låginkomstländer | SLU |
Elisabeth Högdahl | En modell för att utveckla och bygga plats genom mänskliga minnen | Lunds universitet |
Anna Krook-Riekkola | Processguide kring hur forskare och tjänstemän kan samverka kring energisystemsmodeller, i syfte att identifiera robusta och realiserbara åtgärder för att nå klimat- och hållbarhetsmål. | Luleå tekniska universitet |
Sebastian Linke | Att fiska efter lösningar: från forskning till praktiska experiment för att sätta mål för en hållbar kustutveckling i Sverige | Göteborgs universitet |
Brijesh Mainali | Sektoriell beredskap för genomgripande renovering av villor: från forskning till praktik | Linneuniversitetet |
Annika Malm | Tillstånd- och konsekvensbaserad livslängdsbedömning av betongkonstruktioner för dricksvatten | RISE |
Kristina Nilsson Lindström | Mot en hållbar styrning av svensk turism: samskapande strategier för ett hållbart samhällsbyggande i den offentliga turismsektorn |
Göteborgs universitet |
Anna Niska | Kommunal implementering av användarstöd för sopsaltning på gång- och cykelvägar | VTI |
Åsa Nyblom | Från scenarier till förändring: Verktyg för hållbar omställning på lokal och regional nivå | IVL |
Lars Ocklund | Stadens samverkansprocess för ljusets roll i hållbar stadsutveckling | Göteborgs stad |
Björn Schouenborg | Multifunktionella urbana dagvattenanläggningar | RISE |
Jenny Stenberg | Tillsammans bygger vi – en metod för unga självbyggare att skapa hem och mötesplatser | Chalmers |
Anneli Ågren | Kartering av vatten med artificiell intelligens, som praktiskt verktyg för en hållbar vattenförvaltning och samhällsplanering | SLU |
Hållbara vistelsemiljöer: blågrön infrastruktur, offentliga rum, och transportsystem för alla
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 147,6 miljoner kr (ökat från 120 miljoner)
- Antal finansierade projekt: 20 projekt
Formas utlyste medel för forskningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling för att stärka städerna och landsbygdernas förutsättningar att utveckla socialt och ekologiskt hållbara vistelsemiljöer. Det gick att söka finansiering för projekt som är upp till fyra år långa och maximalt 2 miljoner kronor per år.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Hållbara vistelsemiljöer: blågrön infrastruktur, offentliga rum, och transportsystem för alla.
Projektledare | Organisation | Projekt |
Angela Sasic Kalagasidis | Chalmers tekniska högskola | UEQ - simuleringar, visualiseringar och utvärderingar av framtida hållbara stadsmiljöer |
Romina Rodela | Södertörns högskola | |
Genevieve Metson | Linköpings universitet | |
Maria Caroline Hansson | Lunds universitet | |
Kerstin Jacobsson | Göteborgs universitet | |
Marine Elbakidze | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Tanja Joelsson | Stockholms universitet | |
Wiebren Boonstra | Stockholms universitet | Stadens blåa allmänningar. En studie av gatufiske för planering av den hållbara och rättvisa staden |
Inga Herrmann | Luleå Tekniska Universitet | |
Sofia Thorsson | Göteborgs universitet | |
Ingegärd Eliasson | Göteborgs universitet | Ekosystemtjänster - en integrativ metod för hållbara vistelsemiljöer i praktiken? |
Ilda Lindell | Stockholms universitet | |
Åsa Ode Sang | Sveriges lantbruksuniversitet | Ungdomars perspektiv på användning, värden och nyttor av stadens blågröna infrastruktur |
Sahar Dalahmeh | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Danielle Ekman Ladru | Stockholms universitet | Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsberoende och barns vardagsmobilitet och lek |
Jonas Björk | Lunds universitet | |
Karin Grundström | Malmö universitet | Allmänningar och stråk för rumslig rättvisa i urban fullåkersbygd |
Katarina Gustafson | Uppsala universitet | |
Anna Axmon | Lunds universitet | |
Martin Emanuel | Kungliga tekniska högskolan |
Ökad rörlighet mellan akademi och praktik
- Beslutades 2019
- Antal finansierade projekt: 15 projekt inom klimat, hållbart samhällsbyggande och livsmedel
Formas utlyste medel för att bidra till ökad samverkan mellan forskning och det övriga samhället samt till ökad kunskap och användning av forskningsresultat hos företag och offentliga eller privata organisationer. Det gick att söka maximalt 1 miljon kronor för en period om 6-24 månader.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom hållbart samhällsbyggande i utlysningen Ökad rörlighet mellan akademi och praktik.
Projektledare | Organisation | Projekt |
Stergios Adamopoulos | Linnéuniversitetet | Tillämpning av nya bioraffinerade ligninbaserade bindemedel i träpanelindustrin |
Catharina Thörn | Göteborgs universitet | Att styra mot social hållbarhet - konfliktytor, motsättningar och spänningar |
Anna Seravalli | Malmö universitet | Omställning mot hållbar vatten- och avfallshantering: utvecklandet av ett innovations- och lärande labb med och i en svensk offentlig organisation |
Yahya M Ghasemi | Luleå Tekniska Universitet | Minskad CO2 belastning hos betongnyttjande: en nyligen utvecklad proportionsmodell baserad på flytegenskaper |
Micael Björk | Göteborgs universitet | Brott, fysisk miljö och hållbara städer: Fördjupade analyser av mikroplastens betydelse för vissa kortbedrägerier |
NordForsk: Hållbar stadsutveckling och smarta städer
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 50 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 4 projekt
NordForsk utlyste medel för forskningsprojekt för att stärka nordiskt forskningssamarbete och för excellent forskning inom stadsutveckling och smarta städer. Det gick att söka maximalt 12,5 miljoner norska kronor, per projekt, för en period på fyra år. Utlysningen skedde i samarbete med Formas, Forte och Energimyndigheten samt Finlands och Norges forskningsråd.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom hållbart samhällsbyggande i utlysningen NordForsk: Hållbar stadsutveckling och smarta städer
Projektledare | Organisation | Projekt |
Erik | Stockholms universitet | |
Kjell | Nordregio | |
Tuomas Ahola | Tampere University, Finland | |
Nuria Castell | Norwegian Institute for Air Research, Norway |
Resultat från projekt
Vi samlar in resultat från pågående och avslutade projekt i programmet.
Synteser
Resultat redovisas här under hösten 2019.
Bilden visar andelen beviljade projekt fördelat på perspektiv från den strategiska agendan.
Om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande
Uppdrag
Sverige och världen står i dag inför avgörande samhällsutmaningar som vi behöver möta och hantera för att fortsätta bygga ett modernt och hållbart välfärdssamhälle. Det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande utgår från hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de nationella miljömålen samt relevanta nationella mål.
Formas leder programmet i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda.
Resultaten från programmet ska komma samhället till nytta och bidra till ny kunskap som bidrar till ett hållbart samhällsbyggande. Programmet ska också främja att befintlig kunskap används. I programmet ingår också en satsning på på forskning för en social bostadspolitik.
Programkommitté
Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom området hållbart samhällsbyggande: Energimyndigheten, Formas, Forte, Mistra, Myndigheten för samhällets beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, SIDA, Trafikverket, Vetenskapsrådet och Vinnova. Kommittén bistår Formas med genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande baseras på. En arbetsgrupp med representanter från samma finansiärer som ingår i programkommittén bistår kommittén. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Ulrika Francke.
Kommittén samverkar med Rådet för hållbara städer och olika kommunnätverk, som fungerar som rådgivande grupper.
Ordförande
- Ulrika Francke, tidigare bland annat VD för samhällsbyggnadsbolaget Tyréns
Ledamöter
- Energimyndigheten: vakant
- Formas: Emma Gretzer, chef Avdelningen för samhällsbyggande
- Forte: Ethel Forsberg, generaldirektör
- Mistra: Åke Iverfeldt, verkställande direktör
- MSB: Per Sundström, chef Enheten för kunskapsutveckling
- Naturvårdsverket: Christian Haglund, chef för Samhällsplaneringsenheten
- Riksantikvarieämbetet: Britt-Inger Andersson, chef för Kulturvårdsavdelningen
- SIDA: Mikael Atterhög, senior programspecialist, strategisamordnare
- Trafikverket: Einar Tufvesson, strategisk utveckling
- Vetenskapsrådet: vakant
- Vinnova: Maria Johansson, enhetschef, Avdelningen för samhällsutveckling
Kommittésekreterare/kontaktpersoner
Forskningsagendan
Forskningsrådet Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande: Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande.
Den strategiska forskningsagendan för hållbart samhällsbyggande finns att ladda ner i en första version och kommer att revideras och uppdateras vid behov. Agendan baseras på Formas egna analyser och kartläggningar, på resultat från en workshop med samhällsaktörer och myndigheter, samt på dialog med de forskningsfinansiärer som ingår i programmets programkommitté.