Klimat
Nationella forskningsprogram som gör skillnad
Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska bidra till att uppnå Sveriges mål att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle och ambitionen att vara ledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar. Programmet är tioårigt och startade 2017.
För att minska människans påverkan på klimatet krävs omfattande samhällsomställningar i Sverige, inom det nordiska och europeiska samarbetet och globalt. Likaså behövs insatser för att bedöma klimatförändringarnas effekter och stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat. För att möta klimatutmaningarna behövs därför forskning inom flera olika ämnesområden liksom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning och innovation.
Formas har fått i uppdrag att leda det nationella forskningsprogrammet om klimat i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda. Resultat från programmet ska komma samhället till nytta.
Programmet arbetar för samverkan mellan privata och statliga finansiärer, och utgör en länk mellan nationell och internationell forskning.
Programmet är tioårigt och startade 2017. Från och med 2021 uppgår programmets budget till cirka 230 miljoner kronor per år.
Nationella forskningsprogrammet om klimat
Programmets mål
Nationella forskningsprogram är ett initiativ från den svenska regeringen för att möta prioriterade samhällsutmaningar. Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska bidra med kunskap för:
- en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna
- snabba utsläppsminskningar mot nettonollutsläpp och på sikt negativa utsläpp
- klimatanpassning med ökad robusthet och minskad sårbarhet för klimatförändringarnas konsekvenser
- ett klimatarbete som bedrivs i linje med en långsiktig hållbar utveckling där ingen lämnas utanför
Programmet arbetar också aktivt för att främja forskningsresultatens genomslag i samhället, jämställdhet och öka forskningsanknytning av högre utbildning. Programmet främjar hög-kvalitativ och innovativ forskning som ofta, men inte alltid, karaktäriseras av tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Sammantaget vill programmet främja utmaningsdriven forskning som främjar samhällets transformation mot hållbar utveckling.
Programmets teman
Programmet har identifierat sex teman där mer kunskap behövs för att möta klimatutmaningarna:
- Hållbara innovationer för klimatarbetet
- Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle
- Produktion och konsumtion i linje med klimatmålen
- Styrning för att möta klimatutmaningarna
- Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatomställningen
- En demokratisk och rättvis klimatomställning
Som komplement till dessa teman har fyra tvärgående perspektiv identifierats som ger värdefulla infallsvinklar på agendans teman. De fyra perspektiven är:
- Internationellt klimatarbete
- Digitalisering
- Hållbarhetsagendans synergier och målkonflikter
- Jämlikhet, jämställdhet och mångfald
Läs mer om programmets teman och perspektiv i den strategiska forskningsagendan Kunskap för en genomgripande klimatomställning.
Programkommitté
Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom klimatområdet: Energimyndigheten, Formas, Forte, Havs-och vattenmyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Polarforskningssekretariatet, SIDA, Vetenskapsrådet och Vinnova. Kommittén bistår Formas med genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för klimat baseras på. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Annika Helker Lundström.
Ordförande
- Annika Helker Lundström, bland annat ordförande för WWF Sverige, Miljömärkning Sverige AB och Återvinningsindustrierna, tidigare ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutet AB, och tidigare vd för Svensk Vindenergi.
Ledamöter
- Energimyndigheten: Rémy Kolessar, chef Avdelningen för forskning och innovation.
- Formas: John Tumpane, chef Avdelningen för miljö.
- Forte: Olle Lundberg, huvudsekreterare.
- Havs- och vattenmyndigheten: Thomas Klein, chef Avdelningen för miljöanalys.
- Mistra: Anna Jöborn, vd.
- Naturvårdsverket: Stefan Nyström, chef Klimatavdelningen.
- Polarforskningssekretariatet: Katarina Gårdfeldt, direktör.
- Rymdstyrelsen: Kristine Dannenberg, forskningsansvarig.
- SIDA: Kerstin Jonsson Cissé, Chef Enheten för forskningssamarbete.
- Vetenskapsrådet: Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap.
- Vinnova: Jonas Brändström, enhetschef Internationellt samarbete.
Programsamordnare och kontaktpersoner
Forskningsagendan
Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om klimat: Kunskap för en genomgripande klimatomställning.
Strategisk forskningsagenda
Finansierade projekt
Sedan programmet startade 2017 har många olika slags projekt finansierats. De flesta projekt är forskningsinriktade, men inom programmet finansieras också kunskapsöversikter och projekt som är mer tillämpade. Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.
Nedan finns en lista över de utlysningar Formas har gett sedan 2017. Mer information om beviljade projekt finns Swecris som är en nationell databas över bidragsfinansierad forskning.
2022
- Beslutades 2022
Den svenska jordbrukssektorn bidrar till klimatförändringarna, bland annat genom utsläpp av lustgas och koldioxid från jordbruksmark. För att klara klimatkrisen måste vi producera livsmedel på ett sätt som inte ökar mängden koldioxid i atmosfären, utan bidrar till att sänka den. Det svenska jordbrukssystemet binder även in koldioxid och lagrar den i mer stabila former av kol i jorden. Syftet med utlysningen var att öka kunskapen och bidra till nya lösningar för att främja kolinlagring i svensk jordbruksmark.
- Beslutades 2022
Klimatförändringarna har redan idag kännbara effekter runt om i hela världen. Det handlar om gradvisa förändringar till följd av en globalt ökande medeltemperatur såväl som ökad frekvens och intensitet i extrema väderhändelser, däribland värmeböljor, torka, stormar och skyfall. Dessa förändringar och händelser har direkta effekter där de inträffar, men kan även få konsekvenser på andra platser, exempelvis genom olika ekologiska, sociala och ekonomiska relationer och sammankopplade system.
- Beslutades 2022
Vi står inför en dubbel miljökris, med fortsatta klimatförändringar och en pågående utarmning av den biologiska mångfalden. Kriserna hänger tätt samman och förstärker varandra, och de påverkar livsförutsättningar för människor, andra arter och hela ekosystem. Även om kriserna hänger ihop, så har de inte nödvändigtvis samma lösningar. Vissa åtgärder kan göras som motverkar både klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, men insatser för att lösa det ena problemet kan också förvärra det andra. Både kriserna i sig och åtgärder för att hantera dem får olika konsekvenser för olika grupper av människor och hela samhällen, i skilda delar av världen.
2021
- Beslutades 2021
- Antal finansierade program: 1
- Samfinansieras med Mistra.
Forskningsprogrammet Fair Transformations to a Fossil Free Future, Fairtrans, ska med civilsamhällets erfarenheter och engagemang underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning. Programmet tilldelas totalt 40 miljoner kronor över fyra år, där Mistra och Formas investerar 20 miljoner kronor var. Programvärdar för Fairtrans är Thomas Hahn på Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, och Stephan Barthel på Högskolan i Gävle.
- Beslutades 2021
Utlysningen riktar sig till er som vill genomföra projekt som med hjälp av artificiell intelligens (AI) bidrar till att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser.
Utlysningen är en gemensam satsning av Vinnova, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen.
- Beslutades september 2021
- Samarbete med Forte
Forte och Formas utlyser gemensamt forskningsmedel för att öka kunskapen och forskningen om grön omställning och arbetsliv. Totalt avsätts 60 miljoner kronor under åren 2021-2023 för utlysningen. Utlysningen sker inom ramen för finansiärernas nationella forskningsprogram.
- Beslutades oktober 2021
Sverige står inför stora utmaningar för att ställa om till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen. En nyckel i denna omställning är att olika aktörer i samhället samverkar så att forskningsresultat, tillsammans med kunskap och beprövad erfarenhet hos behovsägare, kan omsättas till lösningar som kan tillämpas och komma till nytta i samhället och verkligen bidrar till omställning.
- Beslutades oktober 2021
Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog i någon form. Dagens beslutsfattande om skogen har stor betydelse för möjligheterna att nå nationella och internationella klimat- och hållbarhetsmål. Dessutom är skogen viktig för bevarande av biologisk mångfald. Hur skogen bäst ska förvaltas och användas är föremål för diskussion, och många intressen och aktörer gör anspråk på skogens resurser och möjligheter. Samtidigt påverkas skogen i sig av klimatförändringar och andra miljöförändringar som orsakas av människor.
- Beslutades 2021
Klimatet förändras och vi behöver snabbt minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällen för att hantera befintliga och kommande klimatförändringar. En viktig del i att möta klimatutmaningarna är att göra vår resursanvändning långt mera effektiv.
- Beslutades november 2021
Samhällsbyggandet behöver anpassas till de klimatförändringar som pågår idag och de som bedöms komma. Förändringar av temperaturer och av nederbördsmönster innebär en rad problem som ställer nya krav på samhällsbyggandet. Syftet med den här utlysningen är att bidra med ny kunskap och lösningar för klimatanpassning av byggd miljö.
2020
- Beslutades 2020
- Antal finansierade projekt: 21
ERA-Net Biodiversa utlyste medel till forskningsprojekt om ”Biodiversity and Climate Change”. I Sverige deltog Formas i utlysningen med totalt 2 500 000 euro för åren 2021–2023.
Mer information om projekten finns på Biodiversas webbplats
Länk till annan webbplats..
Dnr | Projektledare | Medelsförvaltare | Projekt |
|---|---|---|---|
2020-02339 |
|
| Blandade skogsbestånd för att motverka klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar (MixForChange) |
2020-02347 |
|
| Miljöpolitiska instrument över varukedjor (EPICC): Jämförelse på flera nivåer styrning för skydd mot biologisk mångfald och klimatåtgärder i Brasilien, Colombia och Indonesien |
2020-02348 |
|
| Mekanismer som ligger till grund för expanderande arters framgång och deras påverkan på biodiversitet samt på ekosystemfunktion vid klimatförändring |
2020-02356 |
| Sveriges Lantbruksuniversitet | Framtida livsvillkor och biodiversitet i Arktis i ett föränderligt klimat |
2020-02360 |
| Stockholms Universitet | Återkopplingar mellan biologisk mångfald och klimatet |
2020-02361 |
|
| Eastern Tropical Pacific reef fish on the move: biodiversity reorganisation and societal consequences (BiodivClim 452, Acronym: EASMO) |
2020-02366 | Anders Andersson | Kungliga Tekniska Högskolan | Patogena vibriobakterier i nuvarande och framtida Östersjön: stävjande av problemet med ekosystemingenjörer (BaltVib) |
2020-02367 | Linda-Maria Mårtensson | Sveriges Lantbruksuniversitet | Naturbaserad perenn spannmålsodling som en modell för skydd av funktionell biodiversitet |
2020-02370 | Johan Eklöf | Stockholms Universitet | NordSalt: betydelsen av klimatförändringar och biologisk mångfald för Nordiska |
2020-02376 | Johan Stenberg | Sveriges Lantbruksuniversitet | Adaptering av växtgenetisk diversitet till klimatförändringar längs en kontinental latitudinell gradient |
2020-02482 |
| SEI | En hållbar inköpspolitik för skydd av biologisk mångfald, begränsning av klimatpåverkan och |
- Beslutades 2020
- Total budget för utlysningen: 78 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 9 projekt
Forskningsprojekt om de ekonomiska och finansiella systemens betydelse för och möjligheter till att bidra med lösningar till klimatutmaningarna.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatet. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Åsa Löfgren | Göteborgs universitet | Klimatpolitiska styrmedel för noll-utsläpp |
Therese Lindahl | Kungliga vetenskapsakademin, Beijer institutet | Vad gör effektiv klimatpolitik politiskt genomförbar? |
Liv Lundberg | RISE Research Institutes of Sweden AB | Vad fungerar och vem betalar? En datadriven studie om ekonomiska subventioner som förändrar energisystemet. |
Sarah Säll | Sveriges lantbruksuniversitet | Ekonomiska styrmedel för att minska växthusgasutsläppen i den svenska livsmedelssektorn. |
Fredrik N G Andersson | Lunds universitet | Finansiella drivkrafter för klimatomställning i den energiintensiva industrin: Hur risk och osäkerhet påverkar investeringarna i basindustrin |
Victor Galaz | Stockholms universitet | Finanschocker i nätverk - hur finanssektorn kan drabbas av dominoeffekter i klimatet och ekosystem |
Martin Holmen | Göteborgs universitet | Koldioxidutsläpp, klimatrisker och professionella investerare |
Lu Liu | Stockholms universitet | Vad driver företagens klimatåtgärder? Vikten av globala leveranskedjor, sociala nätverk och jämställdhet |
Henrik Thorén | Lunds universitet | Risker, värden, och beslutsfattande på en varmare planet: mot en deliberativ process för att integrera samhälleliga värden i modell baserad klimatekonomi |
- Beslutades 2020
- Antal finansierade projekt: 8 projekt
För att utveckla forskningsidéer och kunskap inom AI och klimat till en högre mognadsgrad som på sikt leder till användning med potential att ge betydande utsläppsminskningar eller nödvändiga anpassningar till klimatförändringar.
Titel | Organisation |
|---|---|
Avancerad modellering av molnåterkopplingar och klimatförändringar med AI: Implikationer för alternativ energi | Lunds universitet |
ALISTAIR - Artificiell intelligens för hållbar produktion | MainlyAI AB |
EnVisA - Energivisualisering med artificiell intelligens | Swerim AB |
SnowSat-en AI-strategi för effektiv vattenkraftproduktion | Uppsala universitet |
AI-baserad bild- och textanalys genom citizen sensing för förbättrade varningar för extremt väder och dess effekter | Linköpings universitet |
Jordbruk och AI i klimatets tjänst | HS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS SERVICE AKTIEBOLAG |
Klimat-AI-Infektion-Anpassning (CLAIRE) | Umeå universitet |
En smart digital plattform för hantering av Cyanotoxinrisk i dricksvattenförsörjning och därutöver (DiCyano) | Lunds universitet |
AI för hållbar matproduktion från odling till gaffel | Mälardalens högskola |
- Beslutades 2020
- Antal finansierade projekt: 20 projekt
Utlysningen genomfördes i samverkan med MSB. Ettåriga forskningsprojekt, forskning som bygger vidare på tidigare eller pågående projekt, kunskapssammanställningar eller planering av framtida forskningsprojekt med fokus på samhällseffekter och omställningsmöjligheter av covid-19. Formas finansierade projekt inom klimat, livsmedel och hållbart samhällsbyggande.
Kontaktperson | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Harry Fischer | SLU | Att bygga bevis för skogsbaserad resiliens under covid-19 |
Torben Koenigk | SMHI | Fördelar för både klimat och samhälle av ett grönt återstartspaket efter Covid-19-krisen |
Magnus Boström | Örebro universitet | Att lära sig konsumera mindre: Kan erfarenheter under Covid-19 pandemin trigga igång livsstilsomställning? |
Erik Swietlicki | Lunds universitet | Corona-pandemins effekter på svensk luftkvalitet |
Anders Roos | SLU | Konsekvenser av Covid-19 pandemin för hållbar försörjning och skogsbevarande i Afrika |
- Beslutades: 2020
- Antal projekt inom klimat: 2
- Beviljade medel: 6 miljoner kr
Projekten ska ge myndigheterna kunskap om våtmarkers ekosystemtjänster baserade på vattenhushållning, balans av vattenflöden och/eller grundvattenbildning i ett landskapsperspektiv. Kunskapen behövs för att planera och lokalisera eventuella framtida våtmarker med en god balans mellan att klimatanpassa landskapet så att skadliga översvämningar blir få, och att översvämningar som behövs för den biologisk mångfalden kan äga rum och sker på rätt platser. Utlysningen sker i samverkan med Naturvårdsverket.Formas delfinansierar två av projekten med 6 miljoner kronor genom det nationella programmet om klimat.
Kontaktperson | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Kevin Bishop | SLU | Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet) |
Antonia Liess | Högskolan i Halmstad | Optimering av våtmarker för vattenretention och multipla ekosystemtjänster |
2019
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 30 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 4
Syftet med utlysningen är att med fokus på multipla naturhändelser ta fram ny kunskap om förebyggande åtgärder, verktyg för varning, prognostisering och beslutsstöd för hantering. Därutöver behövs metoder för att utvärdera och analysera konsekvenser i samhället av multipla naturhändelser. Multipla naturhändelser där t.ex. storm, översvämningar, ras och skred och skogsbränder inträffar samtidigt eller till följd av varandra förekommer redan i dagens klimat.
Forskning pekar på att extrema väderhändelser kan bli mer frekventa i framtiden och även multipla naturhändelser och dess följdverkningar kan komma all öka. När flera olika händelser inträffar samtidigt eller till följd av varandra ställer det stora krav på samhällets förmåga all prioritera och hantera händelserna. Tidigare forskning har ofta fokuserat på en händelse i taget. Vad får det för följdverkningar när flera händelser inträffar antingen samtidigt eller till följd av varandra?
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Multipla naturhändelser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Lisa van Well | States geotekniska institut | Cascading natural hazards: Visualizing, learning and understanding |
Karina Barquet | Stockholm environment institute, SEI | Managing vulnerabilities to multiple water hazards in Sweden |
Margaret McNamee | Lunds tekniska högskola | Extreme-index: A new multi-hazard vulnerability index |
Tobias Andersson Granberg | Linköpings universitet | Effektiv hantering av multipla naturhändelser |
- Beslutades: 2019
- Antal projekt inom klimat: 3
- Beviljade medel: 3 miljoner kr
Formas utlyste medel för ökad rörlighet mellan akademi och praktik. Syftet med utlysningen var att bidra till ökad samverkan mellan forskning och det övriga samhället samt till ökad kunskap och användning av forskningsresultat hos företag och offentliga eller privata organisationer. Utlysningen var gemensam för Formas tre nationella forskningsprogram för Klimat, Hållbart Samhällsbyggande samt Livsmedel.
Finansierade projekt
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Ökad rörlighet mellan akademi och praktik som rör klimat.
Dnr | Projektledare | Medelsförvaltare | Projekt |
|---|---|---|---|
2019-02051 | Kimberly Nicholas | Lunds universitet | Gemensamt utvecklande av vetenskapsbaserade processer och policyer för att kraftigt minska kommunala växthusgasutsläpp tills 2030 |
2019-02052 | Andreas Persson | Lunds universitet | Översvämningshot och klimatanpassning - ett verktyg som integrerar GIS och hydrologisk modellering för och med offentliga och kommersiella aktörer |
2019-02035 | Christofer Åström | Umeå universitet | Samhällsekonomiska analyser av värmeböljors påverkan på hälsan som underlag för ett effektivt policyskapande inom folkhälsoområdet. |
- Beslutades 2019
- Antal finansierade program: 4
- Beviljade medel: 13 miljoner kr
Gästforskarprogrammet inom klimat och miljö ger svenska lärosäten möjlighet att ta emot gästforskare från USA. Programmet är öppet för olika discipliner.
Syftet är att stärka svensk forskning på området genom samarbete med framstående amerikanska forskare och att bidra till den internationella klimat- och miljöforskningen. Gästforskarprogrammet är ett regeringsuppdrag och utlyses i samarbete med Vetenskapsrådet och Energimyndigheten.
Dnr | Medelsförvaltare | Gästande professor |
|---|---|---|
2019-05768 | Chalmers tekniska högskola | David Daniels, US Energy Information Administration, USA |
2019-05766 | Lunds universitet | Stefano B. Longo, North Carolina State University, USA |
2019-05764 | Stockholms universitet | Dr. Ruth K. Varner |
2019-05765 | Stockholms universitet |
2018
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 168,4 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 19 projekt
Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om måluppfyllelse, styrning och tillvägagångssätt och dels forskningsprojekt om modeller och metoder som bryter ny mark. Projekten ska inkludera minst en forskare tidigt i karriären.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Vägar framåt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Andreas Malm | Lunds universitet | Negativa utsläpp och den projekterade framtidens politik: Koldioxidlagring från biomassa (BECCS), politisk ekonomi och klimatforskningens sociala ansvar |
Emily Boyd | Lunds universitet | Tänka om de ojämna konsekvenser av klimat förändringar (DICE) |
Ståle Holgersen | Uppsala universitet | Vit hud, svart bränsle: En undersökning av den europeiska högerpopulismens (anti- )klimatpolitik |
Annica Kronsell | Göteborgs universitet | Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet |
Lisa Dellmuth | Stockholms universitet | Glokaliseringen av klimatstyrning: Rollen av integrerad styrning för en rättvis och legitim anpassning till klimatsäkerhetsrisker |
Åsa Persson | Linköpings universitet | Nationell implementering av globala mål: Samstämmighet mellan nationella klimatplaner och de globala hållbarhetsmålen |
Yann Clough | Lunds universitet | Potential och styrmedel för att mobilisera jordbruksbaserad biomassa för det fossilfria samhället utan konflikt med livsmedelssäkerhet och miljömål |
Pontus Roldin | Lunds universitet | Betydelsen av den kontinentala biosfär-aerosol-moln-klimat-återkopplingen under antropocen |
Joacim Rocklöv | Umeå universitet | Klimatförändringar, mobilitet och framväxande infektionssjukdomar: nya modeller för riskkaraktärisering, motståndskraft och prevention (ARBO-PREVENT) |
Georgia Sotiropoulou | Stockholms universitet | Förbättrad beskrivning av molnis i klimatmodeller |
Sonia Yeh | Chalmers tekniska högskola | En ny framtid för mobilitet: Synthetic Sweden, ett ramverk för studier av omställningen av transportsektorn till självkörande, delad och elektrisk mobilitet |
Marko Scholze | Lunds universitet | Kvantifiering av fossila bränslen som baseras på atmosfärisk radiokarbon inom ett Fossil Fuel Data Assimilation System - 14C-FFDAS |
Natascha Kljun | Lunds universitet | Klimatkostnader av kalhuggning av boreal skog - ett flerskaleexperiment (CORE) |
Anna Rutgersson | Uppsala universitet | Extreme events in the coastal zone – a multidisciplinary approach for better preparedness |
David Bastviken | Linköpings universitet | Nya ansatser för att möjliggöra tillförlitlig validering av modellerade eller uppskattade växthusgasflöden |
Vaughan Phillips | Lunds universitet | Influens från iskärnor (IN) aerosoler på moln med flera faser och klimat: Laboratorieobservationer och modellering |
Frida Bender | Stockholms universitet | Val, värderingar och osäkerhet i modellering av framtida klimat |
Giulia Vico | Sveriges lantbruksuniversitet | Innovativa modelleringsmetoder för att identifiera strategier för skogsförvaltning i ett förändrat klimat |
Beatrice Crona | Kungl. Vetenskapsakademien | Finansiella aspekter på ett av klimatsystemets stora osäkerheter: Det Atmosfäriska Bruna Molnet över Sydasien |
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 135 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 22 projekt
Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om visioner om ett fossilfritt välfärdssamhälle och dels forskningsprojekt om möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Organisation | Titel | |
|---|---|---|
Wim Carton | Lunds universitet | Avvägningar mellan negativa utsläpp och kortfristiga utsläppsminskningar?: Integrering av diskursiva och materiella dimensioner av ’mitigation deterrence’ |
Mattias Wahlström | Göteborgs universitet | Det nödvändiga och det möjliga: Hur sociala rörelser formulerar, förmedlar och förhandlar visioner om en fossilfri och rättvis framtid |
Andreas Duit | Stockholms universitet | Politiska konsekvenser av klimatpolicy |
Björn Nyqvist | The Stockholm Environment Institute | Rättvis omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle: Ökad förståelse för framtida spänningar mellan Sveriges konsumenter |
Christine Wamsler | Lunds universitet | Visioner för en fossilfri omställning: kopplingen mellan samhälle, välfärd och energisystem i omställningen till ett fossilfritt samhälle (TransVision) |
Anders Hansson | Linköpings universitet | En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och TanzaniaNationell implementering av globala mål: Samstämmighet mellan nationella klimatplaner och de globala hållbarhetsmålen |
May-Britt Öhman | Uppsala universitet | Leva utan olja?! Omprövande av relationer med land och vatten utifrån urfolks landbaserade expertis för övergång till ett fossilfritt välfärdssamhälle |
Johannes Stripple | Lunds universitet | Att göra visioner om klimatomställning meningsfulla genom en reseguide till ett fossilfritt Skåne |
Anna Maria Jönsson | Lunds universitet | FOREST VISIONS: skogsbruk för ett fossilfritt välfärdssamhälle i ljuset av målkonflikter och osäkerheterKlimatförändringar, mobilitet och framväxande infektionssjukdomar: nya modeller för riskkaraktärisering, motståndskraft och prevention (ARBO-PREVENT) |
Åsa Kasimir | Göteborgs universitet | En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor |
Gunilla Reischl | Utrikespolitiska institutet | Klimatklubbar och negativa utsläpp: vägar mot fossilfria samhällen? |
Anke Fischer | Sveriges lantbruksuniversitet | Styrning, rättvisa och motstånd – på väg mot ett fossilfritt välfärdssamhälle |
Achim Grelle | Sveriges lantbruksuniversitet | Konvertera källor till sänkor: uppdaga potentialen att öka kolinlagring i skog |
Kristina Lindström | Malmö universitet | Grief and hope in transition |
Flora Hajdu | Sveriges lantbruksuniversitet | “Vi planterar träd i Afrika”: Svenska diskurser och lokala effekter av klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i afrikanska lokalsamhällen |
Kristina Ek | Luleå tekniska universitet | Individuellt engagemang och teknologisk utveckling: gräsrotsfinansieringens roll i övergången till ett fossilfritt välfärdssamhälle |
Adam Felton | Sveriges lanbruksuniversitet | Den gyllene medelvägen: avvägning mellan biologisk mångfald och klimatåtgärder i produktionsskogenVal, värderingar och osäkerhet i modellering av framtida klimat |
Karin Bradley | Kungliga tekniska högskolan | Gräsrotsinitiativ mot den globala uppvärmningen - effekter, hinder och framgångsfaktorer |
Marie Widengård | Göteborgs universitet | Visioner om rättvisa biodrivmedel |
Fredrik Carlsson | Göteborgs universitet | Betendevetenskapliga initiativ för att minska individers klimatavtryck - förbättrad datainsamling för en rigorös utvärdering av vad som fungerar och på vem |
Eva Lövbrand | Linköpings universitet | Vems omställning? Det fossilfria samhällets platser, politik och etik |
Sverker Jagers | Göteborgs universitet | Klimatpolicys for matkonsumtion: Analyser av policyalternativ och politisk genomförbart för ett klimatneutralt välfärdssamhälle |
2017
- Beslutades 2017
- Total budget för utlysningen: 46,5 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 11
Syftet med utlysningen var att finansiera synteser som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov om såväl klimatförändringar som klimatarbete i samhället, samt forskningsprojekt som adresserar kunskap om och för samhällets klimatarbete.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Forskningsprojekt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Karin Bäckstrand | Stockholms universitet | Klimatpolitiska initiativ efter Paris: Icke-statliga aktörers roll i Sveriges omställning till en fossilfri välfärdsstat |
Lotten Westberg | Sveriges lantbruksuniversitet | Making sense of adaptation – the adaptation practice in a governance perspective |
Gunnel Göransson | Statens geotekniska institut | Klimatanpassning genom planerad reträtt (CAMEL) |
May-Britt Öhman | Uppsala universitet | Klimatförändringsstudier utifrån urfolksperspektiv: Urfolks expertis möter västs teknologiska design och innovation |
Johannes Stripple | Lunds universitet | Klimatföreställningar: Berättelser om övergången till ett fossilfritt samhälle |
Amiera Sawas | Stockholm International Peace Research Institute | Integrering av konfliktanalys i projekt för förnybar energi: möjligheter att främja och upprätthålla fred |
Mattias Kärrholm | Lunds universitet | Urban design and everyday life choices: On the built environment as a co-producer of climate ethics |
Helen Andersson | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | Integration av klimatförändringseffekter i en ekosystembaserad förvaltning och planering av den svenska marina miljön (ClimeMarine) |
Erland Mårald | Umeå universitet | Ta ner himlen på jorden: Hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt angripbar i lokala sammanhang |
Marco Armiero | Kungliga Tekniska högskolan | Occupy Climate Change! (OCC!) |
Patience Mususa | Nordiska Afrikainstitutet | Den urbana klimatpolitikens styrning och tillämpning samt omställningsförmågan i samhällets utkanter |
- Beslutades 2017
- Total budget för utlysningen: 10 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 8 projekt
Utlysningen efterfrågade synteser (kunskapsöversikter) som redogör för klimatförändringar och klimatarbete i samhället.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Synteser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Mikael Karlsson | Kungliga Tekniska högskolan | Policysynergier och klimatförändringar – en kunskapssyntes |
Paul Miller | Lunds universitet | Vikten av växelverkan mellan biosfären och atmosfären för regionalt klimat: förbättrad förståelse av relevans för Sveriges nationella klimatåtaganden |
Barbara Schumann | Umeå universitet | Resilienta folkhälsa i samband med storskalig migration som följd av torkan i Östafrika: Kunskapsläge och kunskapsbehov |
Ralf Döscher | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | Klimatextremer för Sverige: kundskapläget och betydelse för anpassning och mitigation |
David Bastviken | Linköpings universitet | Vad krävs för tillförlitliga växthusgasbalanser - metoder kontra nya kunskapsbehov som följd av klimatavtalet från Paris 2015? |
Thomas Ranius | Sveriges lantbruksuniversitet | Direkta och indirekta effekter av klimatförändringar: konsekvenser för naturvårdsstrategier och policy |
Jorge Amorim | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | Grön infrastruktur och klimat i Nordiska städer, idag och i framtiden: kunskapsläge och kunskapsluckor om interaktioner och effekter (G.I.Nord) |
Cecilia Åsberg | Linköpings universitet | På Gemensam Grund: Att Syntetisera Rättvisa Miljöorienterad Humaniora för Klimatarbete |