Glöm inte forskningen i den klimatpolitiska handlingsplanen

Inför den klimatpolitiska handlingsplanen 2023–2026 har Formas granskat innehållet i tre rapporter: Näringslivets klimatomställning, Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning samt Lokal och regional klimatomställning. Vi ser positivt på rapporternas förslag och rekommendationer till regeringen.

— En kraftfull politik för samhällets klimatomställning är av yttersta vikt och forskning bör stödja utformningen av den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Vi har lämnat synpunkter och förslag i tre remissvar och erbjuder oss även att vara behjälpliga med forskarkontakter, säger Katarina Buhr, forskningssekreterare på Formas. 

Nedan kan du läsa ett urval av Formas synpunkter och ta del av hela remissvaren:

Näringslivets klimatomställning

Vi ser positivt på förslagen om en nationell strategi för att attrahera och behålla internationella och inhemska talanger. Vi ser också positivt på förslaget att utarbeta en nationell plattform för hållbar finansiering som ska göra det möjligt att öka samverkan mellan stat, näringsliv och finansmarknad.

Vi lyfter särskilt vikten av ny och sektorsövergripande kompetens och att det är viktigt att förbättra Sveriges attraktionskraft bland utländska mastersstudenter, doktorander och forskare. Vi anser att det behövs insatser för att öka samhällets kapacitet att ta till sig forskningsresultat och omsätta dessa i praktiken.

Vi ser positivt på rapportens rekommendation att utreda omvända auktioner för ökad kolsänka med stöd i Formas systematiska forskningssammanställning om växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark Länk till annan webbplats..

Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning

För att Sverige ska kunna anpassa samhället till nollutsläpp senast år 2045 anser Formas att det är viktigt med en sammanhållen kedja av styrmedel så att denna kan binda ihop nationell och internationell politik. Det är angeläget med ett systemperspektiv som tar hänsyn till förutsättningar och behov för samtliga trafikslag. Vi ser därför positivt på rapportens förslag på styrmedel och åtgärder inom flera områden för olika trafikslag. Allt för att skapa robusthet i omställningen och sprida risker.

Vi efterlyser dock förslag på styrmedel och åtgärder för järnvägen eftersom en transformativ samhällsplanering och ett transporteffektivt samhälle behöver underlätta att välja ett hållbart transport- och resebeteende.

Vi ser positivt på rapportens förslag att inkludera Ett transporteffektivt samhälle i de transportpolitiska principerna då det kan vara ett viktigt verktyg i omställningen till ett samhälle utan fossila bränslen. Vi lyfter att den tydligt bör inkludera såväl miljö- och klimataspekter som ekonomiska aspekter och ett jämlikhetsperspektiv som innefattar förutsättningar i hela landet.

Lokal och regional klimatomställning

Fokus på systemövergripande kapacitetsstärkande insatser är av stor vikt. Vi vill därför betona att kommuner och regioners organisatoriska kapacitet och förmåga är central i klimatomställningen. Vi anser dock att förslagen med fördel kunde utgått från både territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp.

Vi är positiva till stöd för en klimatomställningsfunktion i samtliga kommuner, en nationell samordnare och ett regionalt klimatlyft med förstärkt uppdrag till länsstyrelserna för att leda och samordna energi- och klimatomställningen. Vi ser gärna även ett kompetenslyft inom offentlig sektor med fokus på synergieffekter enligt målen i Agenda 2030, exempelvis hur åtgärder med god klimatnytta ger mervärden som bättre folkhälsa.

För att arbeta med lokal och regional klimatomställning är det viktigt med tillförlitlig statistik som kan användas av många aktörer och vi välkomnar förslaget om utveckling av klimatstatistik genom uppdrag till statistikmyndigheter.

Kontaktpersoner