Hållbar klimatomställning i en föränderlig värld

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som bidrar med kunskap om och för en långsiktigt hållbar klimatomställning, som är robust i en föränderlig omvärld.

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande och medsökande ska ha avlagt doktorsexamen. Huvudsökande ska vara verksam vid svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

6-10 miljoner kronor för en projekttid på mellan 3 och 4 år. Total budget för utlysningen: 120 miljoner kronor.

Beslutad: 2023-11-13 13:00

Preliminärt beslut (endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag. Det kan ta upp till några dagar innan individuella beslut publiceras i Prisma. Felaktigheter i projektdatabasen och listan nedan kan finnas).

Hållbar klimatomställning i en föränderlig värld

 

Dnr

Förnamn

Efternamn

Organisation

Titel

Totalt beviljat belopp (kronor)

2023-01754

Rasmus

Kløcker Larsen

Stiftelsen The Stockholm Environment Institute

Avtalsförhandlingar i Sápmi: En analys av ett framväxande verktyg i styrningen av den gröna omställningen

9 998 960

2023-01765

Anna

Skarin

Sveriges lantbruksuniversitet

Är renskötseln rustad för att klara den perfekta stormen? (EQUIP)

9 999 193

2023-01771

Max

Koch

Lunds universitet

Ekonomiska eliter i klimatomställningen: Praktik, rättfärdigande och reglering av ohållbara livsstilar i Sverige

9 752 641

2023-01774

Elena

Raffetti

Uppsala universitet

Från värmeböljor till torka och översvämningar: att stödja en långsiktig och hållbar klimatanpassning i en föränderlig omvärld

9 994 630

2023-01780

Karin

Bäckstrand

Stockholms universitet

Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt

9 992 900

2023-01788

Pontus

Strimling

Institutet för Framtidsstudier (IF)

Populära lösningar på klimatkrisen? - En global kartläggning av stöd för klimatpolicy och dess orsaker

9 966 491

2023-01793

Martina Angela

Caretta

Lunds universitet

En rättvis TRANSportomställning? En TRANSnationell FEMinistisk analys av den sociala reproduktionen av litium- och kopparförsörjningskedjan.

9 569 241

2023-01805

Malin

Jonell

Kungl. Vetenskapsakademien

Klimatomställning genom produktmässig hållbarhet i livsmedelssystemet

9 997 745

2023-01810

Olle

Torpman

Institutet för Framtidsstudier (IF)

Konservativ klimaträttvisa för en hållbar omställning

9 936 300

2023-01818

Stefano

Longo

Göteborgs universitet

Rättvis omställning inom jordbruks- och livsmedelssystem: Acceptans och motstånd mot åtgärder för hållbar omställning på landsbygden

9 865 655

2023-01829

Vanessa A

Masterson

Stockholms universitet

Driva förändring med rättvisa: invävning av urfolksperspektiv för att belysa konsekvenserna av omställningen till vindkraft

9 999 177

2023-01850

Joakim

Palme

Uppsala universitet

Kan socialpolitik minska risken för polarisering i klimatfrågan? En experimentell länderkomparativ analys

9 665 323

Att begränsa jordens uppvärmning i linje med Parisavtalet och anpassa livet till ett förändrat klimat är en enorm utmaning, som enligt FN:s klimatpanel IPCC förutsätter en genomgripande omställning av samhället, även kallad transformation. En sådan omställning kräver systemperspektiv och helhetssyn.

De åtgärder som vidtas i klimatomställningen behöver vara hållbara över tid och i olika geografiska och sociala kontexter. Samtidigt finns många osäkerhetsfaktorer som påverkar klimatarbetet. Samhällen ställs ständigt inför akuta utmaningar och kriser, som kan innebära att omställningsarbetet prioriteras ner. Men kriser kan även leda till förändringar i samhällens praktik som bidrar till klimatomställningen. Att åstadkomma flexibla och anpassningsbara utvecklingsvägar kommer att vara avgörande för samhällets klimatomställning – lokalt, regionalt och globalt – och för en långsiktig hållbar utveckling. En nyckelfråga är därmed: Hur kan vi åstadkomma en klimatomställning som håller kurs parallellt med hanteringen av andra utmaningar och osäkerhetsfaktorer på kort och lång sikt?

I denna utlysning efterfrågar vi forskning som bidrar med kunskap om och för en långsiktigt hållbar klimatomställning i en föränderlig omvärld. Vi vill se projekt som sätter klimatomställningen i ett helhetsperspektiv, utifrån behovet av systemövergripande processer. Finansierade projekt kan exempelvis handla om hur olika aktörer kan arbeta för att aktivt driva på klimatomställningen eller bidra med kunskaper om hur olika former av kriser och utmaningar kan försvåra eller skapa möjligheter för klimatomställning. Forskningen kan även bidra med kunskaper om vilka förmågor och arbetsformer, såsom olika typer av sociala, organisatoriska och teknologiska innovationer, som kan främja ett proaktivt, robust och uthålligt arbete för klimatomställningen. Den kan också beröra hur olika aktörer och samhällsgrupper påverkar och påverkas av omställningen, eller hur aktörer bättre kan förutse och hantera kriser och parallella utmaningar.

Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. 2015 fastslog världens länder i Parisavtalet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader Celsius och att vi ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. FN:s klimatpanel, IPCC, uppskattade emellertid i sin senaste rapport att 1,5 graders medeltemperaturökning kan nås redan inom ett par decennier. De åtaganden som hittills har lagts fram av världens länder är långt ifrån tillräckliga för att bromsa klimatförändringarna och nå överenskomna klimatmål. Det står alltså klart att vi behöver öka ambitionerna i klimatarbetet för att begränsa uppvärmningen, och samtidigt anpassa oss till ett förändrat klimat. Detta innebär stora utmaningar för samhällen världen över. Det beskrivs allt oftare som att vi står inför en transformation – en genomgripande omställning av våra samhällen i riktning mot en hållbar utveckling.

Begreppet transformation används för att sätta fokus på systemiska och icke-linjära förändringar, och handlar ytterst om en genomgripande omformning av samhället och dess organisering – socialt, kulturellt och praktiskt. Att tala om transformation öppnar upp för att se klimatarbetet och klimatomställningen utifrån ett helhetsperspektiv, där de förändringar som behöver göras för att minska utsläpp av växthusgaser och anpassa samhällen till ett förändrat klimat har systemövergripande effekter. Omställningsprocesser förändrar rådande praktiker på ett genomgripande sätt och innefattar djupa värderings- och intressekonflikter. Systemperspektiv och helhetssyn är centrala för att de åtgärder som vidtas i klimatomställningen ska vara hållbara över tid och i olika geografiska och sociala kontexter.

Samtidigt som arbetet med klimatomställningen pågår behöver samhället hantera parallella kriser och andra akuta och ofta oförutsägbara utmaningar. De senaste åren har varit exceptionella. Först ställdes vi inför en världsomspännande pandemi, vilken blottade brister i våra samhällens beredskap. Pandemin följdes av Rysslands invasion av Ukraina, som i grunden förändrat säkerhetsordningen i Europa och satt energiförsörjning högt på den politiska dagordningen. Parallellt med dessa händelser pågår otaliga andra kriser, däribland andra väpnade konflikter, förlust av biologisk mångfald, fördjupade sociala ojämlikheter inom och mellan länder, och urholkning av demokratiska fri- och rättigheter. Nya akuta situationer förväntas uppstå och kräva samhällens omedelbara uppmärksamhet. Här finns en spänning mellan tidsskalor, där det akuta ställs mot det långsiktiga omställningsarbetet, och det senare riskerar att tappa fart och prioriteras ner. Men utvecklingen är inte given, utan kriser kan även ge upphov till förändringar i samhällens praktik som även bidrar till klimatomställningen. Att åstadkomma flexibla och anpassningsbara utvecklingsvägar kommer att vara avgörande för samhällets klimatomställning – lokalt, regionalt och globalt – och för en långsiktig hållbar utveckling.

Systemperspektivet och idén om transformation har potential att främja synergier i hanteringen av olika samhällsutmaningar, klimatkrisen inkluderad, som kan bidra till en långsiktig hållbar utveckling. För att vara långsiktigt hållbar behöver klimatomställningen ske med hänsyn till de politiska dimensionerna i omställningen och frågor om global rättvisa. Att minska utsläppen och klimatanpassa samhällen i exempelvis Sverige eller Europa ska inte försämra möjligheterna till klimatomställning och en hållbar utveckling på andra håll i världen, vilket framhålls i Parisavtalet och Agenda 2030. Ett rättviseperspektiv behöver även tillämpas inom samhällen och länder. Klimatomställningen kan främja vissa intressen framför andra, och olika intressen sett ur olika tidsperspektiv. Sådana intressekonflikter är viktiga att ta hänsyn till och hantera, exempelvis genom kompensation till grupper som drabbas negativt, för att skapa legitimitet och bred acceptans för omställningen. Demokrati och rättvisa är centrala för en hållbar omställning.

Utlysningen görs inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats., vars övergripande mål är att bidra med kunskap för en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna.

Syftet med den här utlysningen är att bidra med kunskap om och för en hållbar klimatomställning, det vill säga en klimatomställning som är robust i en föränderlig omvärld samt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Detta innebär att de åtgärder som vidtas ligger i linje med de svenska och internationella hållbarhetsmålen såsom Agenda 2030 och Parisavtalet.

Finansierade projekt kan omfatta en rad olika områden och aspekter av den genomgripande samhällsomställning – transformation – som vi står inför för att minska våra utsläpp av växthusgaser, anpassa samhällen till ett förändrat klimat och samtidigt främja en långsiktigt hållbar utveckling. I ansökan ska du tydligt beskriva hur det föreslagna projektet kan förväntas bidra till en långsiktigt hållbar klimatomställning.

Projekt kan bidra med kunskaper inom en rad olika områden, däribland om hur olika aktörer aktivt kan främja klimatomställningsprocesser, hur olika aktörer och samhällsgrupper påverkar och påverkas av klimatomställningen, samt hur förändringar kan komma till stånd i exempelvis institutionella strukturer, sociala praktiker, ekonomiska system och värderingar. I detta ingår även hur man kan följa upp, utvärdera och anpassa klimatomställningsarbetet i en föränderlig omvärld.

Projekt kan även bidra med kunskaper om hur olika former av kriser kan försvåra eller möjliggöra klimatomställning. Detta kan bland annat inkludera forskning om hur krisdrivna transformeringsprocesser har hanterats och hur de har påverkat – eller påverkar – det långsiktiga klimatomställningsarbetet eller bidra med kunskaper om hur samhällsaktörer bättre kan förutse och hantera kriser. Finansierade projekt kan även bidra med kunskaper om vilka förmågor och arbetsformer, såsom olika typer av sociala, organisatoriska och teknologiska innovationer, som kan främja ett proaktivt, robust och uthålligt arbete som bidrar till klimatomställningen och en långsiktigt hållbar utveckling.

Eftersom utlysningen fokuserar på systemövergripande perspektiv välkomnar vi mång- och tvärvetenskapliga samarbeten liksom involvering av relevanta samhällsaktörer. Det ställs emellertid inga strikta krav på detta för att kunna erhålla finansiering, utan utvärdering sker enligt angivna kriterier för vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans (se nedan).

Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås innan beredning. Projekt som inte inkluderar systemövergripande perspektiv – till exempel projekt som är snävt inriktade på att utveckla material eller produkter utan att ta hänsyn till samhällsaspekter – finansieras ej av utlysningen. Bedömning av huruvida en ansökan ligger inom utlysningens område eller inte görs utifrån en fullständig ansökan. Sådana bedömningar görs därför endast efter utlysningens stängning.

Sökande uppmanas även att planera projekten för att minska projektets eget klimatavtryck. Se vidare under rubriken ”Integrera klimat- och miljöhänsyn i planeringen av projektet”.

Utlysningen riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Internationella samarbeten kan ingå (se mer nedan under rubriken ”Kostnader du kan söka finansiering för”). Utlysningen vänder sig till forskare inom olika ämnesområden och med olika vetenskapliga perspektiv och angreppsätt. Vi välkomnade mång- och tvärvetenskapliga samarbeten, liksom samverkan med samhällsaktörer, men det är inget krav för att söka finansiering i denna utlysning. Huvudsökande och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning. Samma person kan inte vara huvudsökande i mer än en ansökan inom utlysningen, men det är tillåtet för samma person att vara medverkande forskare i flera ansökningar.

Formas har i uppdrag att arbeta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Avgörande för en sådan utveckling är att den är jämställd, jämlik och inkluderande. Vi uppmanar därför dig som söker medel, att i möjligaste mån tänka på att utforma projektet så att det kan bidra med kunskap som återspeglar och är relevant för olika grupper i samhället. Vi uppmanar dig även att beakta att projektgruppen får en jämn könsfördelning och att den inkluderar medverkanden med olika bakgrunder och erfarenheter. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning gäller följande:

  • Huvudsökanden ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
  • Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
  • Det går att söka medel i utlysningen även för personer som är projektledare för andra pågående Formasprojekt. Dock får en persons totala finansiering ej överskrida 100 % av en heltidstjänst.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Internationellt samarbete: Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskning ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.

Undantag - forskningssamarbete med Ryssland och Ukraina: På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

Det går att söka 3- till 4-åriga projekt (36 till 48 månader) med en budget mellan 6-10 miljoner kronor per projekt. Total budget för utlysningen är upp till 120 miljoner kronor.

För denna utlysning kommer utbetalning för projektets första budgetår påbörjas innan slutet av 2023. Startdatum, 1 december 2023, är därför förvalt i Prisma.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, växthusgasutsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete Länk till annan webbplats..

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Antal år som ansökan avser.
  • Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet (7 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering (15 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta och vilka de relevanta intressenterna/användarna av forskningen är samt hur forskningen och dess resultat planeras kommuniceras med dessa intressenter (8 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (5 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

  • Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
  • Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
  • Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
  • Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den organisation som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
  • Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad avser en budgetsummering.
  • Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde

Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.

  • Forskningsämne (SCB-kod)

Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.

  • Globala målen för hållbar utveckling

Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.

Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.

  • Nyckelord

Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.

  • Välj din medelsförvaltare i rullistan.
  • Välj hemvist i rullistan.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
  • En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
  • Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
  • Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
  • Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

CV

Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.

Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:

  • Utbildning
    • Forskarutbildning
    • Utbildning på grund- och avancerad nivå
  • Arbetsliv
    • Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
    • Postdoc-vistelser
    • Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
    • Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
  • Meriter och utmärkelser:
    • Docentur
    • Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
    • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
    • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
    • Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
  • Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
  • Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
    • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
    • Summeringen ska inte innehålla information om Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.

Publikationer

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från den sökandes personliga profiler i Prisma.

Bilagor

Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:

Bilaga 1: Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet PDF kan laddas upp.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför akademin, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Beredningsgruppen utses av Formas. Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön.

Ansökningar bedöms med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Dessa omfattar sammantaget följande fem kriterier

Kriterier för vetenskaplig kvalitet:

  • Frågeställning

- Syftets vetenskapliga betydelse.

- Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser.

- Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat.

- Om syftet är i linje med utlysningen.

Bedömarna ska också:

- Positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen. Det är därför viktigt att du tar upp sådant i din ansökan, om det är relevant för ditt projekt.

  • Metod och genomförande

- Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet.

- Om arbetsplanen är konkret och realistisk.

- Om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk

- Koordineringen av projektet och forskargruppen.

- Lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts.

- Om den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden hur, i så fall, den sökande har planerat att hantera dessa.

- Budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat.

Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.

  • Vetenskaplig kompetens

Här väger beredningsgruppen in följande:

- Publikationernas vetenskapliga kvalitet.

- Förmåga att genomföra projektet enligt planen.

- Erfarenhet av handledning.

- Erfarenhet av projektledning.

- Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser.

- Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare.

- Forskargruppens styrka och konkurrenskraft.

Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.

Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.

I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.

Kriterier för samhällsrelevans:

  • Frågeställningens möjliga samhällsnytta

Här bedömer beredningsgruppen hur väl den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:

- Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor inom utlysningens inriktning, nationellt eller internationellt (eller både och).

- Projektet kan på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och).

- I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov.

- Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningen.

Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.

Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.

  • Kommunikation med intressenter och användare

Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller:

- En beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare.

- En konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.

Kommunikation med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.

Alla kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Sökande uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 14 november 2023. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Revisionshistorik

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:13 november 2023