Klimatvinster med resurseffektivitet

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som bidrar till klimatnytta genom resurseffektivitet och internationalisering av forskning.

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande ska vara disputerad forskare vid godkänd medelsförvaltare hos Formas.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Du kan söka minst 3 och maximalt 8 miljoner kronor för ett projekt. Medel kan sökas för 36–48 månader.

Öppen: 40 dagar kvar. Sök senast: 2021-05-27 14:00

Klimatet förändras och vi behöver snabbt minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällen för att hantera befintliga och kommande klimatförändringar. En viktig del i att möta klimatutmaningarna är att göra vår resursanvändning långt mera effektiv.

Utlysningen syftar till att åtgärder för ökad resurseffektivitet ska bidra till betydande klimatnytta. Vi efterfrågar forskning som antar breda perspektiv på exempelvis hela system, värdekedjor och sektorsövergripande lösningar, eller studerar hur samhällsförändringar kan komma till stånd genom exempelvis styrning och beteendeförändringar. Utlysningen syftar också till att öka den internationella relevansen av forskning inom utlysningens område.

Utlysningen vänder sig till disputerade forskare som är verksamma vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet. För ett projekt kan maximalt 8 miljoner kronor sökas och den totala budgeten för utlysningen är upp till 90 miljoner kronor. Utlysningen genomförs inom det nationella forskningsprogrammet om klimatlänk till annan webbplats.

Klimatet förändras och vi behöver snabbt minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällen för att hantera befintliga och kommande klimatförändringar. En viktig del i att möta klimatutmaningarna är att göra vår resursanvändning långt mera effektiv. FN-organet International Resource Panel uppskattar att mer än hälften av de globala koldioxidutsläppen och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald kan härledas till extraktionen och processandet av olika naturresurser. Material behöver sålunda användas mycket mera effektivt om vi ska uppnå klimatmålen.

Rådande produktionsmodeller och konsumtionsmönster är linjära, vilket innebär att stora värden går förlorade med betydande klimat- och miljöpåverkan som följd. Styrmedel, lagstiftning och affärsmodeller är idag ofta anpassade efter linjära principer. Ett alltjämt stort fokus på produktion av nya varor innebär ett betydande resursslöseri. Samhället genomsyras av normer att köpa nytt och efterfrågan på material stiger globalt i takt med att fler grupper får ökad köpkraft. Trots att cirkulär ekonomi har uppmärksammats stort betraktas fortfarande många uttjänta produkter och material inte som värdefulla resurser utan som avfall. Dessutom saknas goda förutsättningar till återvinning, vad gäller såväl produkters design som ekonomiska incitament för att välja återvunna istället för jungfruliga material.

Resurseffektivisering kan generera utsläppsminskningar genom att exempelvis förlänga produkters livslängd, öka återanvändningen av ingående material och komponenter, bygga in cirkularitet i produkters livscykel och använda mindre mängd material för bibehållen funktion. Ytterligare dimensioner kan vara att ersätta produkter för ägande med tjänster eller delande, eller förändra värderingar, beteenden och rutiner som ligger till grund för konsumtion i offentlig och privat sektor liksom hos individen. Samhället behöver utforma en ändamålsenlig styrning, fokusera på områden med potential för stora klimatvinster och känna till vilka konsekvenser det ger. Sambanden är komplexa. En del lösningar kan ha begränsad eller okänd klimatnytta, eller vara svåra att skala upp. Insatser på ett område kan få oväntade eller till och med oönskade konsekvenser på ett annat område. Det är därför viktigt att möjliga åtgärder analyseras kritiskt utifrån de komplexa samband som finns mellan olika frågor. Några exempel på sådana komplexa samband är att teknik respektive infrastruktur för utsläppsminskningar eller klimatanpassning kan öka efterfrågan på material med hög klimatbelastning, eller att klimatförändringarna kan ge både negativa och positiva effekter på produktion av exempelvis biomassa genom exempelvis extrema väderhändelser eller längre växtsäsonger. Ytterligare ett exempel är den så kallade rekyleffekten, det vill säga att resurseffektivisering frigör ekonomiska resurser som kan leda till ökad klimatbelastande konsumtion.

Frågor om klimatförändringar och resurseffektivitet ligger högt på både den politiska dagordningen och i näringslivet, såväl i Sverige som internationellt. Några exempel är EU:s gröna giv, olika handlingsplaner för cirkulär ekonomi som har tagits fram både av enskilda länder och på EU-nivå, samt mål 12 och 13 i Agenda 2030. Den svenska regeringen har nyligen antagit både en strategi och en handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Cirkularitet i materialanvändningen är ett prioriterat område inom såväl Fossilfritt Sverige som Samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning. Resurseffektivitet och klimat är också prioriterat i Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Förutom att bidra till klimatomställningen förväntas insatserna för ökad resurseffektivitet också ge positiva effekter på exempelvis vattenanvändning och biologisk mångfald, samt bidra till att skapa jobb och företagande.

Forskningens roll är central. Den kan vägleda samhällets klimat- och resurseffektivitetsarbete genom att exempelvis visa var den främsta nyttan – inte minst i form av minskad klimatpåverkan – finns ur ett systemperspektiv, eller ge förslag på åtgärder för att förändra företagande, marknader eller människors beteende. Dessutom är frågorna i högsta grad internationella. Lösningar måste sökas efter hela värdekedjor, som ofta är globala. Insatser för ökad resurseffektivitet i exempelvis Europa kan påverka låg- och medelinkomstländers förutsättningar till export och import men också till en utveckling som är hållbar. Sammantaget behöver samhället stöd från forskningen för att göra välgrundade avvägningar, utforma en ändamålsenlig styrning, utveckla rätt typ av indikatorer samt optimera bidragen till att minska materialanvändningens klimatpåverkan.

Utlysningen syftar till att:

  1. Åtgärder för ökad resurseffektivitet ska bidra till betydande klimatnytta.
  2. Öka den internationella relevansen av forskning inom utlysningens område.

Åtgärder för ökad resurseffektivitet

Vi efterfrågar forskning som antar breda perspektiv på exempelvis hela system, värdekedjor och sektorsövergripande lösningar, eller studerar hur samhällsförändringar kan komma till stånd genom exempelvis styrning och beteendeförändringar. Den forskning som finansieras i utlysningen förväntas generera klimatvinster genom att på lång sikt bidra till exempelvis:

  • Utformning av övergripande regelverk och styrmedel som ökar resurseffektiviteten genom produkters livscykel
  • Effektivare användning av material och andra resurser genom globala värdekedjor
  • Offentlig upphandling som driver på utvecklingen mot resurseffektiva varor och tjänster
  • Nya affärsmodeller för en övergång från varor till tjänster eller från ägande till delande
  • Förändrade beteenden på organisations- och individnivå som leder till minskad klimatbelastning av konsumtion
  • Träffsäkra definitioner, mål och indikatorer för klimatnyttan genom resurseffektivitet
  • En rättvis klimatomställning, mellan och inom länder, som även påverkar låg- och inkomstländers situation positivt
  • Minskat uttag av jungfrulig råvara med hög klimatbelastning och minskat avfall

Ökad internationalisering

Utmaningarna är stora ur ett globalt perspektiv och ofta internationella i sin karaktär. Ansökningarna ska därför beskriva hur den forskning som föreslås skulle vara relevant ur ett internationellt perspektiv. I projekt där så är relevant uppmuntrar Formas också till aktiviteter för internationalisering av den forskning som finansieras i utlysningen. Läs mer i avsnittet Kostnader du kan söka finansiering för. Förslagen för ökad internationalisering ska motiveras väl.

Utlysningens avgränsningar

Ansökningarna ska ha potential att bidra till betydande klimatnytta i linje med internationella och nationella klimatmål. Ansökningar med fokus på energisystemet kan dock inte finansieras i utlysningen. Det gäller också ansökningar som fokuserar på utveckling av enskilda produkter eller material. Ansökningar som faller utanför utlysningens inriktning kommer att avslås i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.

Utlysningen vänder sig till forskare från alla discipliner som vill utveckla och internationalisera sin forskning. Tvärvetenskap uppmuntras i de fall som det är lämpligt för frågeställningen. Samverkan med andra samhällsaktörer utanför akademin uppmuntras, men det är inte ett krav.

Formas har i uppdrag att arbeta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Avgörande för en sådan utveckling är att den är jämställd, jämlik och inkluderande. Vi uppmanar därför dig som söker medel, att i möjligaste mån tänka på att utforma projektet så att det kan bidra med kunskap som återspeglar och är relevant för olika grupper i samhället. Vi uppmanar dig även att beakta att projektgruppen får en jämn könsfördelning och att den inkluderar medverkanden med olika bakgrunder och erfarenheter. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Innan du ansöker

All Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten nedan.

Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format.

Huvudsökande och övriga medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen. Andra som arbetar i projektet, till exempel doktorander, kommunikatörer eller teknisk personal, behöver inte ha en doktorsexamen. Huvudsökande och medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast 1 maj 2021. Huvudsökande ska vara, eller genom projektet bli, verksamma vid en allmänt godkänd medelsförvaltare på Formas. Allmänt godkända medelsförvaltare är i regel svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller andra organisationer med forskning som huvudsaklig verksamhet.

Läs mer om kraven för att bli medelsförvaltare.

Projektet kan inkludera medverkande forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte. Medelsförvaltaren är ansvarig för att överföring av medel till utländska organisationer sker i enlighet med medelförvaltarens regler och riktlinjer.

Formas beviljar inte medel till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet i denna utlysning. Däremot välkomnas alla slags organisationer att bidra till projektet i form av medfinansiering. Medfinansiering kan bestå av tid, pengar eller andra resurser och redogörs för i budgetsspecifikationen.

Du kan söka i denna utlysning även om du har ett pågående projekt som är finansierat av Formas. Total finansiering får dock ej överstiga 100 procent av din lön.

Det är inte tillåtet för en individ att vara huvudsökande i mer än en ansökan i denna utlysning. Däremot finns inga begräsningar i hur många ansökningar en individ kan vara medsökande i.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Utlysningen erbjuder också möjligheter att söka för kostnader som syftar till ökad internationalisering av forskningen. Det kan exempelvis vara:

  • Löner till medverkande forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte. Utländskt deltagande i projektet ska dock vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.
  • Internationella konferenser, workshops, doktorandkurser eller andra aktiviteter för nätverkande, som utförs med klimat- och miljöhänsyn.
  • Rörlighet mellan svenska och utländska lärosäten i form av doktorandutbyten eller gästforskarpositioner på olika karriärnivåer.
  • Kartläggning av målgrupper för forskningsresultat i utlandet.
  • Analyser av hur forskningen kan kopplas till projekt och initiativ i andra länder eller inom internationella samarbeten.
  • Analyser av kommande erbjudanden inom internationell forskningsfinansiering, till exempel inom Horisont Europa.

Framtagande av forskningsansökningar finansieras inte i utlysningen.

Sökt bidrag för ett projekt ska uppgå till minst 3 miljoner kronor och maximalt 8 miljoner kronor. Projekttiden ska vara minst tre år (36 månader) och maximalt fyra år (48 månader). Ansökningar med ett sökt belopp eller projekttid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.

Medel kan sökas för åren 2021–2025. Ansökans budget ska visa hur medel planeras att användas i projektet. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.

Projektets startdatum kan endast anges som 1 december 2021. Medel kommer börja betalas ut för beviljade projekt 2021.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och skapar din ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling, när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av er ansökan. Innan vi lämnar ut ansökningar gör vi alltid en sekretessprövning, men vi får bara dölja information om vi har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Du kan som sökande markera de delar du anser bör hanteras som sekretess, men det är Formas bedömning under sekretessgranskningen som avgör vad som lämnas ut.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter som inte behövs för ansökan.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att i nuläget vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbetelänk till annan webbplats.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prismalänk till annan webbplats. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Sökt antal månader: Antalet månader får inte understiga 36 månader eller överstiga 48 månader.
  • Startmånad: Startdatum kan endast anges till 2021-12-01.
  • Beräknad projekttid: Projekttiden beräknas automatiskt i Prisma, utifrån angiven startmånad och sökt antal månader.
  • Projekttitel (svenska och engelska): Maximalt 200 tecken per projekttitel, inklusive mellanslag.
  • Populärvetenskaplig beskrivning (svenska): Maximalt 4 500 tecken, inklusive mellanslag. Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning (svenska och engelska): Maximalt 1 500 tecken per sammanfattning, inklusive mellanslag. Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet, samt projektets relevans för utlysningens syfte och inriktning: Maximalt 7 000 tecken inklusive mellanslag.
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering: Maximalt 15 000 tecken inklusive mellanslag.
  • Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta: Maximalt 8 000 tecken inklusive mellanslag.
  • Planerad kommunikation med intressenter/användare: Maximalt 8 000 tecken inklusive mellanslag.
  • Referenser: Maximalt 5 000 tecken inklusive mellanslag.

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor. Budget beskrivs i form av:

  • Löner inklusive sociala avgifter, för varje projektdeltagare: Lön kan sökas till forskare, doktorander och övriga projektdeltagare såsom kommunikatörer eller teknisk personal. Lönemedel kan sökas för namngivna personer eller för roller i projektet. Sociala avgifter ska vara inkluderade. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Aktivitetsgrad i projektet: Med aktivitetsgrad menas hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med.
  • Driftskostnader: Till driftskostnader räknas exempelvis förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång (open access).
  • Utrustnings- och avskrivningskostnader: Specificera utrustnings- och avskrivningskostnader om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning som du använder i projektet och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Lokaler: Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overhead-kostnaden i budgeten för projektet.
  • Indirekta kostnader: Indirekta kostnader kallas också overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den organisation som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler. Om din medelsförvaltare inte tar ut indirekta kostnader för denna typ av bidrag, ange 0 kronor.
  • Annan kostnad: Här redovisas medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad: Här summeras hela budgeten automatiskt.
  • Budgetspecifikation: Förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång (Open Access) av både publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur. Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till, samt nyckelord.

  • Ämnesområde: Välj minst ett och maximalt tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod): Välj minst ett och maximalt tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Globala målen för hållbar utveckling: Ange upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.
  • Nyckelord: Ange minst ett och maximalt tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

I den här utlysningen kan enbart sökanden från Formas allmänt godkända medelsförvaltare inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.

En registrerad ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltaren när utlysningen har stängt. Medelsförvaltaren har sedan sju veckodagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.

Medverkande

Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma. En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.

Det går även att ha medverkande administratörer. De är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.

Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma. Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

CV

Projektledarens CV är obligatoriskt att inkludera i ansökan. CV från upp till tio disputerade medverkande forskare kan också läggas till i ansökan, men CV från övriga personer som arbetar i projektet ska inte ingå. Däremot kan ytterligare medverkande forskare och övriga projektdeltagares kompetens beskrivas på lämpligt ställe i projektansökans övriga delar.

Projektledaren och upp till tio disputerade medverkande forskare hämtar uppgifterna till CV genom sina personkonton i Prisma. Följande uppgifter ska läggas till i ansökan:

  • Utbildning: Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå.
  • Arbetsliv: Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar, postdoc-vistelser, forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag).
  • Meriter och utmärkelser:
    • Docentur
    • Handledda personer: doktorander, post docs, samt examensarbetare; ange det totala antalet för respektive kategori samt namnge de mest relevanta (maximalt 10 stycken)
    • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (maximalt 10 stycken)
    • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (maximalt 10 stycken)
    • Övriga meriter: Här ska huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (maximalt 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
      • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-reviewförfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
      • Eventuella citeringsmått ska anges utan självciteringar och från vilken databas dessa är hämtade.
      • Summeringen ska inte innehålla information om H-index, Journal Impact Factor eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
  • Immaterialrätt: exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram (maximalt 10 stycken)

Publikationslista

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma.

Bilagor

Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:

  • Bilaga 1. Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller de formella kraven uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden (miljö, areella näringar eller samhällsbyggnad).
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Ansökan bedöms utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Beredningsgruppen utses av Formas.

Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön. När det gäller jämställdhet och hur ansökningar bedöms är den vetenskapliga kvaliteten och relevansen överordnad, men vid lika bedömning ska beredningsgrupperna lämna företräde till underrepresenterat kön.

Läs mer om Formas bedömningsprocess

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:

Vetenskaplig frågeställning

Här bedömer beredningsgruppen din ansökan enligt följande:

  • om syftet är i linje med utlysningens syfte och inriktning
  • syftets vetenskapliga betydelse
  • originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser
  • möjlighet till vetenskapligt betydande resultat

Bedömarna ska också

  • positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen

Metod och genomförande

Här bedömer beredningsgruppen följande:
  • den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet
  • metodens nyhetsvärde
  • om arbetsplanen är konkret och realistisk
  • om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk
  • koordineringen av projektet och forskargruppen
  • lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt, där sådana har valts
  • om den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden och hur sökande har planerat att hantera dessa
  • budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat.
Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.

Vetenskaplig kompetens

Här väger beredningsgruppen in följande:

  • publikationernas vetenskapliga kvalitet
  • förmåga att genomföra projektet enligt planen
  • erfarenhet av handledning
  • erfarenhet av projektledning
  • nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser
  • intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare
  • forskargruppens styrka och konkurrenskraft.

Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.

Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.

I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.

Frågeställningens möjliga samhällsnytta

Här bedömer beredningsgruppen hur väl du motiverar hur den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:

  1. Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning.
  2. Projektet kan på kort eller lång sikt bidra till hållbar utveckling.
  3. I utformningen av projektet har sökande tagit hänsyn till olika intressenters och/eller användares behov.
  4. Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningens syfte och inriktning.

Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till exempelvis direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.

Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.

Kommunikation med intressenter eller användare

Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller följande:

  • en beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare
  • en konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.
Kommunikationen med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.

Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka projekt som beviljas bidrag den 25 november 2021. Besluten offentliggörs på Formas webbplats och skickas ut via e-post till projektledaren från Prisma. Beredningsgruppens yttrande kommer tillsammans med beslutet till projektledaren. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapporteras till Formas genom en ekonomisk och en populärvetenskaplig sammanfattning i enlighet med beslutet. Läs om återrapportering.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Du behöver ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Vi rekommenderar att du följer det förslag för en vad datahanteringsplan ska innehålla som tagits fram av Science Europe. Du kan läsa mer om förslaget i rapporten Practical Guide to the International Alignment of Research Data Managementlänk till annan webbplats.

Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Stöd och genvägar

Informationsmöte

Den 23 april kl 15.00-15.30 bjuder vi in till ett digitalt informationsmöte om utlysningen där du har möjlighet att ställa frågor.

Ansök

Ansökan skickas in genom ansökningssystemet Prismalänk till annan webbplats. Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i utlysningstexten.

Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:13 april 2021