Livsmedel och djur
02. Ingen hunger
Existerande skillnader mellan stad och land när det gäller bland annat befolkningsutveckling, demografi, utbildning och inkomst samt tillgång till arbetsmöjligheter, infrastruktur och samhällsservice skapar olika förutsättningar för att leva och verka. Trots vissa gemensamma förutsättningar och villkor är dock ingen landsbygd den andra lik. Istället omfattar begreppet landsbygd en stor variation av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden.
Det behövs mer kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att människor ska kunna bo, leva, verka, arbeta och producera på ett hållbart sätt i hela landet. En forskningsbaserad kunskapsutveckling om dessa frågor kan stärka och tydliggöra regionernas och landsbygdernas förutsättningar och möjligheter och hur de kan bidra till hållbar utveckling för hela landet.
Syftet med utlysningen är att finansiera forskning som ökar kunskapen och bidrar till nya lösningar för att utveckla den svenska landsbygden och regionerna. Utlysningen ingår i det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande
och i det nationella forskningsprogrammet för livsmedel, och riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag.
En utgångspunkt för utlysningen är att existerande skillnader mellan stad och land inom bland annat befolkningsutveckling, demografi, utbildning och inkomst samt tillgång till arbetsmöjligheter, infrastruktur och samhällsservice skapar olika förutsättningar för att leva och verka. Två särdrag förenar landsbygder i Sverige och avgränsar dem mot städer och tätorter. Dels är det den speciella fysiska miljön som natur- och kulturlandskapet, naturresurserna och bebyggelsemiljön utgör. Dels är det glesheten, det vill säga avstånden och i många fall bristerna på god tillgänglighet av infrastruktur med mera som påverkar de flesta människor som lever i landsbygder. Trots dessa gemensamma förutsättningar och villkor är ingen landsbygd den andra lik. På landsbygden är det till exempel tydlig skillnad mellan områden som ligger nära respektive längre från kommunernas centralorter. Begreppet landsbygd innefattar därför en stor variation av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden.
För att skapa möjligheter för människor, att med god livskvalitet, leva, bo och verka på landsbygden behövs tillgång till skola, vård och omsorg, företag och arbetstillfällen och ett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Det behövs också väl fungerande infrastruktur och tillgång till bostäder och ett bra utbud av livsmedel. Fungerande transporter och mobilitetslösningar för både människor och varor är grundläggande krav för att åstadkomma utveckling på landsbygden. En levande landsbygd ger förutsättningar för exempelvis ökad nationell livsmedelsförsörjning och kan bidra till att minska trycket på bostadsmarknaden i tätorterna. En levande landsbygd behövs också för att fylla behovet av arbetskraft inom de areella näringarna och för att ge förutsättningar för entreprenörskap och innovation för att skapa nya arbetstillfällen med de värden som finns i den lokala miljön. Tillgången till service är avgörande för möjligheterna att leva och verka på landsbygden även om serviceutbudet kan se annorlunda ut jämfört med hur det ser ut i en tätort.
Livsmedelsförsörjning och areella näringar innebär också en möjlighet till landsbygdsutveckling. Möjlighet att fortsätta bruka marken är viktigt för landsbygdens fortlevnad. För att den svenska livsmedelssektorn ska vara produktiv, lönsam, hållbar och attraktiv att verka inom behöver rätt förutsättningar finnas och ny kunskap tillämpas.
Landsbygderna bidrar i stor utsträckning till Sveriges energiförsörjning, råvarubehov, livsmedelsförsörjning och turism. Landsbygder och regioner kan också i hög grad bidra till nya och innovativa lösningar på framtidens utmaningar, vilket kommer att krävas för en hållbar utveckling. En forskningsbaserad kunskapsutveckling kan stärka och tydliggöra regionernas och landsbygdernas förutsättningar och möjligheter att bidra till en hållbar utveckling för hela landet.
Städer och tätorter är ihopkopplade med den omgivande landsbygden och med varandra i regionala nätverk. Demografiska omflyttningar sker både till städer och inom olika landsbygder, med växande tätortsnära befolkning. Förändrad demografi medför sociala och ekonomiska utmaningar. Det krävs därför ett fungerande samspel mellan städer, tätorter och landsbygder, bland annat för att kunna tillhandahålla samhällsservice. Den pandemi som vi nu befinner oss i kan också medföra effekter för den regionala utvecklingen och landsbygder på sätt som idag går att se tendenser till men som ännu inte går att helt förutse. Pandemin har medfört förändrade resvanor och konsumtionsmönster, till viss del ökat bostadens betydelse och behov av grönområden nära bostaden och det går även att skönja förändrad syn på tätorten och landsbygden.
Regeringen fattade den 22 mars i år beslut om en nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Strategin utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken och ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Strategin syftar till att minska klyftor och stärka utvecklingskraften i städer, tätorter samt gles- och landsbygder. Stora samhällsutmaningar som genomsyrar hela den nationella strategin är miljöproblem och klimatförändringar, demografiska förändringar, samt ökade klyftor. Dessa samhällsutmaningar kommer tillsammans med globaliseringen, digitaliseringen och den övriga tekniska utvecklingen att påverka samhällsutvecklingen.
För att möta dessa utmaningar och hitta lösningar anges fyra strategiska områden i strategin.
- Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet
- Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet
- Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet
- Tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystemet
Det svenska Landsbygdsprogrammet har varit en del av EU:s strategi för sysselsättning och hållbar tillväxt till år 2020. Det svenska landsbygdsprogrammet som har förlängts till 2022 innehåller stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation (Jordbruksverket 2019). Tre mål ramar in arbetet, landsbygdsprogrammet ska; främja jordbrukets konkurrenskraft, säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, och uppnå en balanserad territoriell utveckling av ekonomier och samhällen på landsbygden. Även den svenska Livsmedelsstrategin syftar till att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Sammantaget behövs mer kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att människor ska kunna bo, leva, verka, arbeta och producera på ett hållbart sätt i hela landet. En forskningsbaserad kunskapsutveckling om dessa frågor kan stärka och tydliggöra regionernas och landsbygdernas förutsättningar och möjligheter och hur de kan bidra till hållbar utveckling för hela landet. Kunskapsutveckling kan leda till stärkta möjligheter att främja bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning och sociala aspekter kopplat till landsbygdsutveckling och regional utveckling. Den kan också ge ökad kunskap om samband och interaktion mellan städer och landsbygder samt hur glesa miljöer bidrar till en hållbar utveckling och innovationskraft i alla delar av landet.
Detta är en bred utlysning med syftet att finansiera forskning som ökar kunskapen och bidrar till nya lösningar för att utveckla den svenska landsbygden och regionerna. Utlysningen ingår i det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande och i det nationella forskningsprogrammet för livsmedel.
Det behövs forskning som kan leda till stärkta möjligheter att främja bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning och sociala aspekter kopplat till landsbygdsutveckling och regional utveckling. Det behövs också forskning som kan ge ökad kunskap om samband och interaktion mellan städer och landsbygder samt hur glesa miljöer bidrar till att öka innovationskrafter och en hållbar utveckling i alla delar av landet.
Ansökningarnas frågeställningar kan omfattas av eller koppla till ett eller flera av de teman och perspektiv som beskrivs i inom något av de två nationella forskningsprogrammens startegiska forskningsagendor (Figur 1 och 2). Ansökan ska ha ett tydligt fokus på hur projektet bidrar till utveckling av den svenska landsbygden och regionerna. Projekten förväntas inkludera och engagera samhällsaktörer inom till exempel offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i projektets arbete på ett sätt som är relevant och lämpligt för projektets frågeställning. Internationella jämförelser och utblickar kan göras, och globala perspektiv tas med, så länge dessa är relevanta för beslutsfattande i Sverige.
Formas välkomnar forskare från såväl naturvetenskapliga och tekniska som samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. I denna utlysning välkomnas tvär- och mångvetenskapliga och transdisciplinära projekt som inkluderar flera kunskapsfält och belyser olika perspektiv, och därmed kan ge en större överblick på de frågor som studeras.
De nationella forskningsprogrammen för livsmedel och hållbart samhällsbyggande har tydliga beröringspunkter med varandra, till exempel om frågor om livsmedelsförsörjning som en del av samhällsbyggande, hållbara transport- och logistiklösningar, konsumtion, styrmedel, cirkulär ekonomi, digitalisering med mera, vilket kan återspeglas i den forskning som finansieras inom den här utlysningen.
Denna utlysning berör flera teman och perspektiv i forskningsagendorna för programmen för livsmedel och hållbart samhällsbyggande. Teman och perspektiv i de båda agendorna framgår av figurerna nedan.
Figur 1: En bild över de sex tematiska områden som ingår inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. I mitten står programmets perspektiv som går på tvären mellan alla tematiska områdena. För en närmre beskrivning av dessa teman och perspektiv se agendan.
Figur 2: En bild över de fyra tematiska områden som ingår inom det nationella forskningsprogrammet för livsmedel. I mitten står programmets perspektiv som går på tvären mellan alla tematiska områdena. För en närmre beskrivning av dessa teman och perspektiv se agendan.
Utlysningen riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Huvudsökanden och medsökande ska ha avlagt doktorsexamen. Formas eftersträvar en stor bredd av discipliner och angreppssätt för att uppnå en mångfald av forskningsperspektiv och olika typer av kunskap. Vi välkomnar därför sökande och projekt från olika discipliner, och projekt som innefattar tvär- och mångvetenskapliga och transdisciplinära samarbeten.
Projekten förväntas inkludera och engagera samhällsaktörer och intressenter inom till exempel offentlig sektor, näringsliv, branschorganisationer och civilsamhälle i projektets arbete på ett sätt som är relevant och lämpligt för projektets frågeställning.
Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och grupper i samhället.
Innan du ansöker
All Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten nedan.
Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format
.
Huvudsökande och övriga medverkande forskare ska avlagt doktorsexamen. Andra som arbetar i projektet, till exempel doktorander eller kommunikatörer, behöver inte ha en doktorsexamen. Huvudsökande och medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast när utlysningen stänger.
Huvudsökande ska vara, eller genom projektet bli, verksamma vid en allmänt godkänd medelsförvaltare på Formas. Allmänt godkända medelsförvaltare är i regel svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag. Läs mer om medelsförvaltare här.
Projektet kan inkludera medverkande forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid en organisation i utlandet. Valet att inkludera utländsk kompetens ska i så fall motiveras i projektansökan. Medelsförvaltaren är ansvarig för att överföring av medel till utländska organisationer sker i enlighet med medelförvaltarens regler och riktlinjer.
Formas beviljar inte medel till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet i denna utlysning. Däremot välkomnas alla slags organisationer att bidra till projektet i form av medfinansiering. Medfinansiering kan bestå av tid, pengar eller andra resurser och redogörs för i budgetsspecifikationen.
Du kan söka i denna utlysning även om du har ett pågående projekt som är finansierat av Formas. Total finansiering får dock ej överstiga 100 % av din lön.
Det är inte tillåtet för en individ att vara huvudsökande i mer än en ansökan i denna utlysning. Däremot finns inga begräsningar i hur många ansökningar en individ kan vara medsökande i. Dock gäller fortfarande begränsningen att den totala beviljade finansieringen ej får överstiga 100 % av lönen för en individ.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.
- Bidrag kan avse finansiering av löner till forskare, doktorander och annan personal.
- Bidrag kan förutom lön avse finansiering av driftkostnader (t.ex. förbrukningsartiklar, inköp av tjänster, utrustning, resor, konferenser, publicering i tidskrifter och databaser som nyttjar Open Access), avskrivningskostnader för utrustning och lokalkostnader. Maximalt tillåtet belopp för utrustning och avskrivningskostnader är totalt 500 000 kronor tillsammans.
- Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen.
- Internationellt samarbete. Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs utanför Sverige, men forskningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer.
- I denna utlysning beviljas inte medel direkt till företag eller andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet. Den enda möjligheten att involvera resurser vid organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet är genom upphandling. Då förutsätts att upphandling sker i enlighet med medelförvaltarens riktlinjer och gällande lagstiftning.
Projekttiden ska vara minst tre år och maximalt fyra år. Sökt bidrag för ett projekt kan uppgå till maximalt 6 miljoner kronor för ett treårigt projekt och 8 miljoner kronor för ett fyraårigt. Ansökningar med ett sökt belopp eller projekttid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.
Projektets startdatum är förvalt i Prisma och går inte att ändra. Medel för projektets 12 första månader kommer att betalas ut under 2021 (inga medel betalas ut det sista projektåret). Sökande registrerar budget i ansökan enligt hur de faktiska kostnaderna föreligger. Medlen för forskningsprojekt får disponeras ett år efter att projekttiden är slut. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid. Dispositionstid för erhållna medel är 12 månader efter projektets slut.
Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av professionella översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Innan vi lämnar ut ansökningar gör vi alltid en sekretessprövning, men vi får bara dölja information om vi har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Formas är mycket mån om att de projekt myndigheten finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. För det behöver du ett personligt konto. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Antal år som ansökan avser
- Projekttitel på svenska (max. 200 tecken inklusive mellanslag)
- Projekttitel på engelska (max. 200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (max. 4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska (max. 1 500 tecken inklusive mellanslag
- Sammanfattning på engelska (max. 1 500 tecken inklusive mellanslag).
Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Forskningsprogram
Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga innan ni fyller i projektbeskrivningen. Ta även del av bedömningskriterierna under ”Hur går bedömningsprocessen till”. Adressera alla kriterier i er ansökan. Följande delar ska finnas beskrivna i ansökan:
- Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet samt projektets relevans för utlysningens syfte och inriktning (max. 7 000 tecken inklusive mellanslag).
- Projektbeskrivning som innefattar utförlig beskrivning av hur forskningsfrågan och projektgruppens sammansättning är i linje med utlysningens syfte och inriktning, projektets roll för kunskapsområdets utveckling och relativt redan befintlig kunskap och annan pågående forskning inom liknande områden. Här beskrivs och motiveras även metod, genomförande, plan för vetenskaplig publicering och plan för spridning av resultaten, inklusive den inledande forskningsöversikten. Metoden ska vara systematisk och vetenskaplig. Beskriv och motivera även hur projektet planeras med de resurser och kompetenser som krävs för att genomföra arbetet. Inkludera en tidsplan: max 15 000 tecken inklusive mellanslag.
- Beskrivning och motivering av projektets samhällsnytta. Detta berör hur projektet adresserar viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning, hur projektet kan bidra till hållbar utveckling, hur projektet kopplar till tema/teman i nationella programmet för hållbart samhällsbyggande eller nationella programmet för livsmedel, hur hänsyn tagits till intressenter och/eller användares behov vid utformningen av projektet: max 8 000 tecken inklusive mellanslag.
- Beskrivning av hur kommunikation och dialog planeras med relevanta intressenter/användare under projektets gång: max. 8 000 tecken inklusive mellanslag.
- Referenser: max. 5 000 tecken inklusive mellanslag
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation också bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budgeten beskrivs i form av:
- Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare det vill säga forskare, doktorander och annan personal, för vilka det finns ett anställningsförhållande.
Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön.
Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
- Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
- Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det indikerar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
- Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång (open access). Här avses även forskningstjänster, tekniskt kunnande, konsulttjänster och motsvarande tjänster som köpts eller licensierats från externa aktörer på marknadsmässiga villkor och som används uteslutande för projektet. Dessa inköpta tjänster skall redovisas exklusive moms. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
- Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivnings-kostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
- Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overhead-kostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
- Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
- Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis vid medelsförvaltaren. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
- Annan kostnad avser medel som inte ansökts för men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering from samarbetspartners. Ange även om projektet erhåller medel från andra källor.
- Total kostnad avser en budgetsummering.
- Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om flera organisationer söker bidrag. Här ges en kortfattad motivering till samtliga lönekostnader och andra kostnader. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Samtliga andra kostnader ska klart motiveras, såsom deltagande i konferenser, publicering via open access av både publikationer och data, med mera. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen. Om du skriver på svenska, vänligen notera att en budgetspecifikation på svenska inte kommer att översättas och att den kommer vara en del av den internationella beredningsgruppens granskningsunderlag.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Även om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande, ska du ändå ta upp det i din ansökan. Skriv detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektens klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, SCB-koder och minst ett globalt hållbarhetsmål som projektet kan bidra till.
- Ämnesområde, välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod) Välj minst ett och max tre forskningsämnen samt två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Nyckelord, ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
- Globala målen för hållbar utveckling, välj minst ett och max tre av de Globala målen för en hållbar utveckling som passar projektet bäst. Vid val av fler än ett mål ska målen anges i prioriteringsordning. Det mål som är mest relevant för projektet anges i den första rutan. Då målens innebörd ibland är snävare än vad titeln anger uppmanas det att följa länken och läsa i mer detalj om det/de mål ni tänkt ange för att säkerställa att den tänkta forskningen bidrar mot just det målet. Mer information om målens innebörd
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen kan enbart sökande som har en godkänd medelsförvaltare för alla typer av utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
- Välj din medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
Medelsförvaltaren är den organisation som, vid eventuell finansiering, tar emot bidraget från Formas.
Medverkande
- Huvudsökande bjuder in medverkande forskare.
- En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet. En medverkande forskare måste inneha doktorsexamen senast vid utlysningens stängning. Detta måste vara ifyllt i CV:t. Se avsnitt CV. Observera att licentiatexamen eller annan forskningskompetens motsvarande doktorsexamen inte räknas som doktorsexamen. Doktorander kan inte vara medverkande forskare.
- Alla medverkande forskare måste ha skapat ett eget användarkonto i Prisma.
- Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma.
- Observera att inbjudna medverkande forskare ska acceptera inbjudan att vara medverkande forskare och överföra sina CV och publikationer i ansökan så att huvudsökande kan registrera ansökan när den är klar. Se avsnitt CV.
CV
- Huvudsökanden hämtar uppgifterna från sitt personkonto i Prisma.
- Medverkande forskare lägger själva till CV information från sin profil till ansökan in Prisma. Medverkande forskare måste ha doktorsexamen, vilket ska framgå i CVt.
- Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt.
- Om medverkande forskare inte har fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan.
- Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.
Följande uppgifter gällande CV ska finnas i ansökan:
Utbildning. Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå.
Arbetsliv. Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar, postdoc-vistelser, forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag).
Meriter och utmärkelser:
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
- Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning: Här ska huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag).
Denna summering bör inkludera följande:
- Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review-förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
- Eventuella citeringsmått ska anges utan självciteringar och från vilken databas dessa är hämtade.
- Summeringen ska inte innehålla information om H-index, Journal Impact Factor eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
- Under övriga meriter kan även andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
Immaterialrätt: exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram (max 10).
Publikationslista
Huvudsökande och medverkande forskare anger sina upp till tio mest relevanta publikationer. Observera att publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma. Du ska redogöra för publiceringssammanfattningen i Prisma under ”Övriga meriter”
Bilaga
Bilaga för illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp. Observera att ett CV inte ska bifogas som bilaga.
Efter du har slutregistrerat in din ansökan
Du kan göra ändringar i din registrerade ansökan, avregistrera den och registrera på nytt, fram till utlysningen stänger kl 14:00 tisdag den 4 maj. Efter det kommer status hos din ansökan att ändras från ”registrerad” till ”slutregistrerad”. Inga ändringar får göras i den slutregistrerade ansökan. Du får heller inte göra några kompletteringar via, exempelvis mail eller per telefon, utan ansökan kommer att bedömas i befintligt skick.
Din slutregistrerade ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltare när utlysningen stängts. Medelsförvaltaren har sedan sju veckodagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller de formella kraven uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
Läs mer om varför en del ansökningar avslås tidigt.
Alla ansökningar bedöms sedan av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydligt som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Beredningsgruppen utses av Formas.
Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna. När det gäller jämställdhet och hur ansökningar bedöms är den vetenskapliga kvaliteten och relevansen överordnad, men vid lika bedömning ska beredningsgrupperna lämna företräde till underrepresenterat kön.
Läs mer om Formas bedömningsprocess
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Kriterier för vetenskaplig kvalitet:
Vetenskaplig frågeställning
- Syftets vetenskapliga betydelse.
- Om syftet är i linje med utlysningens syfte och inriktning
- Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser.
- Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat.
Metod och genomförande
- Den vetenskapliga metodens genomförbarhet, lämplighet och nyhetsvärde.
- Arbetsplanen är konkret och realistisk.
- Koordinering av projektet och forskargruppen.
- Lämplighet i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts.
- Budgetens rimlighet i förhållande till projektets genomförande.
- Om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk.
Vetenskaplig kompetens
- Publikationernas vetenskapliga kvalitet.
- Kompetenser för att genomföra projektet är ändamålsenliga.
- Erfarenhet av handledning.
- Erfarenhet av projektledning.
- Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser.
- Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare.
- Forskargruppens styrka och konkurrenskraft.
Kriterier för samhällsrelevans:
Frågeställningens möjliga samhällsnytta
- Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning.
- Om syftet är i linje med utlysningens syfte och inriktning
- Projektets potential att på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och).
- I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov.
Kommunikation med intressenter eller användare
- en beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare
- en konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.
Alla kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa bedömningsgrunder. Sökanden uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.
Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka projekt som beviljas bidrag den 27 oktober 2021. Besluten offentliggörs senast dagen efter på Formas webbplats och skickas senare ut via e-post från Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader skall även en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen och en lägesrapportering av projekt lämnas in efter 18 månader. Rapporteringen görs i Prisma.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).
Öppen tillgång till forskningsresultat och data
Du behöver ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Vi rekommenderar att du följer det förslag för en vad datahanteringsplan ska innehålla som tagits fram av Science Europe. Du kan läsa mer om förslaget i rapporten Practical Guide to the International Alignment of Research Data Management (pdf).
Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.
Stöd och genvägar
Ansök
Ansökan skickas in genom ansökningssystemet Prisma. Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i utlysningstexten.
Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format.
Revisionshistorik
26 april 2021: Texten under avsnittet Forskningsprogram har ändrats för att stämma överens med anvisningarna i Prisma. Beskrivning av projektens samhällsnytta respektive projektens kommunikation med intressenter ges nu vardera 8000 tecken (tidigare max 8000 tecken för båda).