Samhällsplanering för omställning (steg 2)

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som bidrar med ny kunskap och lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till hållbara samhällen.

VEM KAN SÖKA?

Universitet, högskolor, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag och offentliga organisationer som exempelvis kommuner.

Huvudsökande ska vara disputerad forskare verksam vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Det går att söka för upp till 4-åriga projekt med en total budget på maximalt 8 miljoner kronor per projekt.

Öppen: 51 dagar kvar. Sök senast: 2021-01-19 14:00

Inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande utlyses medel för att finansiera forskning som ökar kunskapen och bidrar med nya lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Fokus för projekten bör vara på hur samhällsplaneringen skulle kunna göras annorlunda än idag för att bidra till omställning av städer och samhällen.

Sverige står inför stora utmaningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Utmaningarna består till exempel av miljörelaterade problem såsom att vi förbrukar för mycket resurser, att minska risken för klimatförändringar och anpassa oss till att de faktiskt sker. Därtill blir städer och samhällen alltmer segregerade med ökade klyftor mellan sociala grupper och olika platser. För att hantera dessa utmaningar och åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande utgör samhällsplaneringen en viktig funktion. Planering kan främja resurseffektiva, klimatvänliga, inkluderande och trygga städer och samhällen där människor vill och kan leva.

Formas utlyser nu medel för att finansiera forskning som ökar kunskapen och bidrar med nya lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Utlysningen vänder sig till forskare från alla discipliner vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag, samt till aktörer från andra offentliga organisationer, exempelvis kommuner, länsstyrelser, region/landsting och andra myndigheter. Huvudsökande ska vara disputerad forskare verksam vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

Inom denna utlysning kan projekt få finansiering i två steg. Steg 1 var planeringsbidrag för att förbereda en ansökan inför steg 2. Även de som inte har sökt eller blivit beviljade medel i steg 1 kan söka i steg 2 av utlysningen. I detta steg 2 går det att söka finansiering för projekt som är upp till fyra år långa och har en budget på högst 2 miljoner kronor per år i genomsnitt över projekttiden, vilket ger en total budget på som mest 8 miljoner kronor per projekt.

De sätt vi har planerat, byggt, bygger och utvecklar samhällen på medför en rad utmaningar som behöver hanteras för att åstadkomma en omställning till mer hållbara samhällen. Vi står inför stora samhällsutmaningar, exempelvis att ställa om till ett fossilfritt samhälle och ett förändrat klimat, samt skapa förutsättningar för socialt, kulturellt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara städer och samhällen. De globala hållbarhetsmålen länk till annan webbplatsoch Agenda 2030, liksom FN:s nya urbana agenda, länk till annan webbplatsär viktiga globala policyinstrument i omställningsarbetet. Centralt för städer och samhällens omställning är delmålen för mål 11 Hållbara städer och samhällen länk till annan webbplatsi Agenda 2030, liksom flera andra hållbarhetsmål i Agenda 2030. Dessa mål och hur de kopplar till olika samhällsutmaningar inom hållbart samhällsbyggande redogörs för i forskningsagendan Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande.länk till annan webbplats

Samhällsplaneringen är ett viktigt verktyg för omställning då planering lägger grunden för hur våra städer och samhällen ska se ut en lång tid framöver. Den byggda miljön som planeringen resulterar i skapar i sin tur förutsättningar för hur vi kan leva våra liv och våra möjligheter att kunna välja en hållbar livsstil. Begreppet samhällsplanering definieras i forskningsagendan Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande som ett samlingsnamn för flera närliggande begrepp, som exempelvis fysisk planering och stadsplanering eller, kort och gott, planering. Samhällsplaneringens syfte är att tillgodose grundläggande behov i samhället och rör planering av både stad och landsbygd i samspel. Den innehåller både långsiktig strategisk planering och mer detaljerad planering. Städer och samhällen förändras hela tiden, en viktig förutsättning för att uppnå hållbara städer och samhällen är att planeringsprocessen är legitim och transparent i relation till vem som initierar och driver arbetet, vem som kan göra sig hörd och vilka intressen som beaktas och vilka som inte beaktas.

Dagens samhällsplanering står inför en rad utmaningar. Planeringen sker på flera olika nivåer i samhället – nationellt, regionalt och lokalt. Dess organisation är komplex och består av många olika aktörer, av vilka många också agerar globalt. Många frågor inom ramen för samhällsplanering har nära koppling till varandra, med direkta eller indirekta konsekvenser på närliggande områden. Trots detta sker planering och förvaltning många gånger i separata processer. Det finns därför ett stort behov av att samordna processer och lagstiftning inom samhällsplanering för att skapa förutsättningar för ett systematiskt helhetsperspektiv. För att samhällsplaneringen ytterligare ska kunna bidra till omställning krävs ett nytänkande gällande arbetssätt, organisation och ekonomiska förutsättningar samt kring svensk planeringspraktik generellt.

Syftet med utlysningen är att bidra med ny kunskap och lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till hållbara samhällen.

Utlysningen välkomnar projekt som bidar till att utveckla den svenska samhällsplaneringspraktiken, detta kan göras genom att undersöka goda exempel, problematisera processer, eller testa nya lösningar. Fokus bör vara på hur samhällsplaneringen skulle kunna göras annorlunda än idag för att bidra till omställning av städer och samhällen.

Projekten kan spänna från den lokala nivån till den nationella nivån. Det är möjligt att även studera internationella kontexter för att dra lärdomar så länge dessa används i ett jämförande perspektiv och att projektets resultat inriktas för att utveckla den svenska samhällsplaneringspraktiken.

Projekt som finansieras i utlysningen ska relatera till ett eller flera av de teman och ett eller flera av de perspektiv (figur 1) som lyfts fram i forskningsagendan Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande. Dessa teman och perspektiv grundar sig i de olika utmaningar som samhällsbyggandet och samhällsplaneringen står inför.

Hås teman perspektiv

Figur 1. Perspektiv och teman i forskningsagendan Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande. För mer information om perspektiven och teman se kapitel 4 i forskningsagendan.

Projekt kan exempelvis inriktas mot någon eller några av dessa områden för vilka ett kunskapsbehov har identifierats för samhällsplaneringen:

  • Organisations-, besluts- och ansvarsstrukturer
  • Mål- och intressekonflikter
  • Makt- och politisk styrning
  • Ekonomiska modeller och värden
  • Samverkan och samordning på och mellan nationell, regional och lokal nivå
  • Policys och regelverk
  • Demokrati, jämställdhet och tillgänglighetsperspektiv

Det kan vidare handla om analyser och lösningar kring hur:

  • samhällsplaneringen och den byggda miljön kan skapa lösningar för att städer, samhällen och individer ska kunna ställa om till att bli klimat och
  • den sociala aspekten i planeringen kan stärkas och få ett större genomslag för att ställa om
  • de ekonomiska, miljömässiga och sociala frågorna interagerar med varandra och problematiseringar kring hur detta sker i dagens planering och kan förbättras för att ställa om mot mer jämlika och resurseffektiva samhällen.

Den forskning som finansieras förväntas bidra med både nytänkande och samhällsnytta som bidrar till den omställning som behövs. Projekt bör kunna bidra till genomgripande förändringar för den svenska samhällsplaneringen.

Utlysningen vänder sig till forskare från alla discipliner och till aktörer från offentliga organisationer såsom exempelvis kommuner, länsstyrelser, region/landsting och andra myndigheter. Huvudsökande ska vara disputerad forskare verksam vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

Tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan mellan akademi och praktik uppmuntras. Det är dock inte ett krav att offentliga organisationer medverkar i projektet. Det är viktigt att samarbeten och samverkan inom projektet är ändamålsenlig i förhållande till syften och mål samt att inslagen av tvärvetenskap och samverkan mellan aktörer är tydligt argumenterad och väl avvägd.

Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och att en projektgrupp utformas med hänsyn till könsfördelning och olika bakgrund.

I denna utlysning vill Formas även stärka forskningens koppling till högre utbildning och olika sätt som projekten kan knytas till undervisning och studentgrupper. Projektets koppling till utbildning kan dels ske genom kunskapsöverföring av forskningsresultat till olika former av kursinnehåll och examensarbeten, men kan också bestå av deltagande aktiviteter som knyter studenter närmare forskningsprocessen. Detta ska inte förstås som att forskningen ska utföras av projektdeltagare utan forskarutbildning, utan som en stimulerande möjlighet att förbättra kopplingarna mellan forskning och utbildning.

Innan du ansöker

All Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten nedan.

Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format.

  • För att kunna ansöka om bidrag ska huvudsökande ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande från offentliga organisationer, exempelvis kommuner, länsstyrelser, region/landsting och andra myndigheter, behöver inte ha en doktorsexamen, vilket även gäller för övrig personal som medverkar i projektet.
  • Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
  • Bidrag får enbart förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerande forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
  • Huvudsökande får inkomma med maximalt en ansökan i denna utlysning. Däremot finns inga begräsningar i hur många ansökningar en individ kan vara medsökande i.
  • Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvudsökande. Ansökningar som har samma innehåll kommer att avslås.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

  • Bidrag kan avse finansiering av löner till forskare, doktorander, teknisk personal och medverkande aktörer från offentliga organisationer.
  • Bidrag kan förutom lön avse finansiering av driftkostnader (t.ex. förbrukningsartiklar, utrustning, resor, konferenser, publicering i tidskrifter och databaser som nyttjar Open Access), avskrivningskostnader för utrustning och lokalkostnader. Maximalt tillåtet belopp för utrustning och avskrivningskostnader är totalt 500 000 kronor tillsammans.
  • Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan respektive organisations overheadkostnad tillämpas. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen.
  • Internationellt samarbete. Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs utanför Sverige, men forskningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig vid att behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelförvaltarens riktlinjer.
  • I denna utlysning beviljas inte medel till företag eller andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet. Den enda möjligheten att involvera resurser vid organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet är genom upphandling. Då förutsätts att upphandling sker i enlighet med medelförvaltarens riktlinjer och gällande lagstiftning.
  • Organisationer av alla verksamhettyper kan bidra till projektet in-kind, genom så kallad medfinansiering. Det finns dock inget krav på medfinansiering i projektet.

Läs mer om vilka kostnader du kan söka finansiering för.

  • Bidrag till projekt kan maximalt omfatta 2 miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Det går alltså att söka för mer än 2 miljoner kronor ett år så länge det sökta beloppet ett annat år av projekttiden är lägre än 2 miljoner kronor. Det går inte att söka 8 miljoner kronor totalt för en tid kortare än 48 månader.
  • Om det totalt sökta beloppet överskrider ett genomsnittligt årsbelopp på 2 miljoner kronor per år kommer ansökan att avslås.
  • Observera att det lönebelopp som totalt erhålls för en enskild forskare, doktorand eller annan personal inte får överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Detta innebär att ytterligare medel för lön inte kan beviljas för forskare, doktorand eller annan personal som redan får bidrag med fullständig lönefinansiering.
  • Formas beviljar inte medel för årliga löneökningar. För doktorandlöner går det dock bra att räkna lön enligt doktorandstegen, lönen kan redovisas per år eller beräknas som ett genomsnitt för de sökta åren. Det är viktigt att detta förtydligas i budgetspecifikationen.
  • Medel kan sökas för högst fyra år (48 månader) och minst 2 år (24 månader). Det går enbart att söka för hela år, dvs. 24, 36 eller 48 månader.
  • Projektstart för beviljade projekt är 1 september 2021.
  • Medel får disponeras 12 månader efter att projekttiden tar slut.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av professionella översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Läs mer om språk i Formas ansökningar.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling, när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Innan vi lämnar ut ansökningar gör vi alltid en sekretessprövning, men vi får bara dölja information om vi har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. För det behöver du ett personligt konto. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. Det rekommenderas att skapa ett konto och ansökan så tidigt som möjligt och kontakta Formas med eventuella frågor i god tid. Ansökan går att spara som ett utkast och återkomma till ända fram till att utlysningen stänger.

Medverkande forskare vars CV ska inkluderas i ansökan behöver också ha ett personkonto. Det är projektledaren som bjuder in medverkande aktörer till ansökan i Prisma. Medverkande aktörer från offentlig organisation, exempelvis kommun, länsstyrelse, region/landsting eller annan myndighet, som ej är forskare ska inte bjudas in i Prisma. För medverkande aktörer från offentlig organisation som ej är forskare kan projektledaren ladda upp CV som en bilaga i Prisma.

För att kunna skicka in en ansökan måste även den organisation som projektledaren är verksam vid vara godkänd medelsförvaltare. Är organisationen inte redan godkänd medelsförvaltare måste organisationen ansöka om det i god tid innan utlysningen stänger, då det kan ta några veckor att bli godkänd som medelsförvaltare. Om organisationen redan har ett befintligt organisationskonto i Prisma kan detta användas.

Du bör skriva din ansökan på engelska då beredningsgrupperna har en internationell sammansättning. Den populärvetenskapliga beskrivningen skall dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Antal år som ansökan avser
  • Startmånad: Startdatum är 2021-09-01
  • Beräknad projekttid: Projekttiden beräknas automatiskt i Prisma, utifrån startmånad.
  • Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag vardera).
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt en bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt inom forskningsområdet (7 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering (15 000 tecken inklusive mellanslag). Inkludera följande punkter om de anses vara relevanta för projektet: i) kortfattad beskrivning av befintlig och behov av ny grundutrustning, ii) kortfattad beskrivning av nationella och internationella samarbeten, iii) bekräftelse på att internationella avtal och regler följs, iv) huvudhandledare om finansiering söks av en doktorand, v) kortfattad beskrivning av kompetens för deltagande av medverkande personal och/eller aktörer från offentlig organisation som ej är forskare, samt motivering till hur de bidrar till projektets genomförande.
  • Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta och planerad kommunikation med intressenter/användare (8 000 tecken inklusive mellanslag). Beskriv forskningens möjliga samhällsnytta och motivera hur den kan möjliggöra för samhällsplaneringspraktiken att göras annorlunda än idag för att bidra till omställning av städer och samhällen. Beskriv vilka de relevanta intressenterna/användarna av forskningen är samt hur forskningen och dess resultat planeras kommuniceras med dessa intressenter. En redogörelse för forskningsprojektets koppling till utbildning kan ingå som en del av projektets samlade kommunikationsinsatser.
  • Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (5 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation också bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

  • Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Formas beviljar inte medel till årliga löneökningar. Det innebär att du kan ansöka om medel för löner som gäller vid ansökningstillfället, men inte ansöka om medel som ska täcka in löneökningar. Ansökt lön gäller sedan för samtliga efterföljande år i projektet. För nya anställningar ska du ange den ingångslön som gäller hos medelsförvaltaren. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
  • Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det indikerar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
  • Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång (open access). Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustnings- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
  • Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis vid medelsförvaltaren. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
  • Annan kostnad avser medel som inte ansökts för men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering from samarbetspartners. Ange även om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad avser en budgetsummering.
  • Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om flera organisationer söker bidrag. Här ges en kortfattad motivering till samtliga lönekostnader och andra kostnader. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Samtliga andra kostnader ska klart motiveras, såsom deltagande i konferenser, publicering via Open Access av både publikationer och data, med mera. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen. Om du skriver på svenska, vänligen notera att en budgetspecifikation på svenska inte kommer att översättas och att den kommer vara en del av den internationella beredningsgruppens granskningsunderlag.

Etik

Anges enbart när det är relevant för genomförandet av projektet. Om det finns särskilda etiska aspekter ska de aktuella etiska frågorna och hur de ska hanteras redovisas. Det kan till exempel röra sig om hantering av personuppgifter eller försök på människor eller djur.

Redovisa dina etiska övervägande.

Klassificeringar

Formas använder projektens klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, SCB-koder och minst ett globalt hållbarhetsmål som projektet kan bidra till.

  • Ämnesområde, välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
  • SCB-kod, välj minst ett forskningsämne med två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Nyckelord, välj också minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet. Välj det som ligger närmast ditt projekt, även om det inte passar helt in på det område du är verksam inom.
  • Globala målen för hållbar utveckling, välj minst ett och max tre av de Globala målen för en hållbar utveckling som passar projektet bäst. Vid val av fler än ett mål ska målen anges i prioriteringsordning. Det mål som är mest relevant för projektet anges i den första rutan. Då målens innebörd ibland är snävare än vad titeln anger uppmanas det att följa länken och läsa i mer detalj om det/de mål ni tänkt ange för att säkerställa att den tänkta forskningen bidrar mot just det målet.

Mer information om målens innebördlänk till annan webbplats

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

Medelsförvaltaren är den organisation som, vid eventuell finansiering, tar emot bidragspengarna från Formas. Sökande i den här utlysningen måste vara godkänd medelsförvaltare hos Formas.

  • Välj din medelsförvaltare i Prisma och lägg till projektets avdelning eller institution.
  • Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
  • En registrerad ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltare när utlysningen stängts. Medelsförvaltaren har sedan sju veckodagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.

Medelsförvaltaren ansvarar för att föra över del av bidraget till eventuella medverkande. Dessa medel ska i förekommande fall transfereras.

Läs mer om medelsförvaltare.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande forskare i Prisma.
  • En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
  • Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.
  • Medverkande forskare måste ha skapat ett eget användarkonto i Prisma.
  • Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).
  • Observera att inbjudna medverkande forskare ska överföra sina CV och publikationer i ansökan så att huvudsökande kan registrera ansökan när den är klar. Se avsnitt CV.
  • Medverkande aktörer från offentlig organisation, exempelvis kommun, länsstyrelse, region/landsting eller annan myndighet, som ej är forskare ska inte bjudas in via Prisma. Se avsnitt CV nedan hur deras kompetens inkluderas i ansökan.

CV

  • Projektledaren hämtar uppgifterna från sitt personkonto i Prisma.
  • Medverkande forskare lägger själva till CV-information från sin profil till ansökan i Prisma.
  • Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt.
  • Om medverkande forskare inte har fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan.
  • För medverkande aktörer från offentlig organisation som ej är forskare kan projektledaren ladda upp CV som en bilaga i Prisma. En kortfattad beskrivning av kompetens för medverkande som inte är medsökande kan även beskrivas i ansökans forskningsprogram under rubriken Projektbeskrivning.

Följande uppgifter gällande CV för forskare ska läggas till ansökan.

Utbildning. Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå.

Arbetsliv. Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar, postdoc vistelser, forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag).

Meriter och utmärkelser:

  • Docentur
  • Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; ange det totala antalet för respektive kategori samt namnge de mest relevanta (max 10).
  • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
  • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
  • Övriga meriter inklusive bibliometrisk sammanfattning: Här ska huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin bibliometriska profil, för den senaste femårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag).

    Denna summering bör inkludera följande:
    • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review-förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
    • Eventuella andra publicerings/citeringsspecifikationer av relevans för den sökandes forskningsfält.

      Under övriga meriter kan även andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
  • Immaterialrätt: exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram (max 10).

Publikationslista

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina upp till tio mest relevanta publikationer. Observera att publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma.

Vid behov kan publikationslista (t ex rapporter eller artiklar) för medverkande aktörer från offentlig organisation som ej är forskare laddas upp av projektledaren i en bilaga.

Bilagor

Följande bilagor kan laddas upp om relevant för ansökan:

  • CV för samtliga medverkande, ej forskare. Samtliga medverkande aktörers CV (max 2 sidor per CV) från offentlig organisation kan laddas upp här. Maximalt en bilaga (PDF) om 10 MB kan laddas upp.
  • Publikationslistor för samtliga medverkande, ej forskare. Samtliga medverkande aktörer från offentlig organisation kan lägga till publikationslistor (t ex listor av rapporter eller artiklar) här. Maximalt en bilaga (PDF) om 4 MB kan laddas upp.
  • Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektet kan dessa laddas upp som bilaga här. Maximalt en bilaga (PDF) om 4 MB kan laddas upp.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas ett antal kontroller av ansökan. Om ansökan uppfyller kontrollerna går den vidare till en beredningsgrupp för bedömning. Om den inte gör det, avslås den.

Alla ansökningar med formaliafel kommer att avslås. Följande formalia kommer att kontrolleras i denna utlysning och om ansökan inte uppfyller någon av dessa krav så kommer den att avslås.

  • Medelsförvaltaren har inte signerat ansökan.
  • Den sökande har fått finansiering tidigare men har inte återrapporterat i tid. Tills återrapporteringen är inlämnad kan projektledaren inte beviljas ny finansiering.
  • Ansökan uppfyller inte de krav som ställs på sökande och och organisationer i utlysningstexten.
  • Det totala belopp som söks är för högt. Det kan inte överskrida ett genomsnittligt årsbelopp på två miljoner kronor.
  • Ansökan är ofullständig. Den brister i information som är obligatorisk på ansökningsblanketten eller i bilagorna.
  • Forskningsinriktningen för ansökan ligger utanför Formas ansvarsområde.
  • Ansökan faller utanför utlysningens område.

Läs mer om varför en del ansökningar avslås tidigt.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och användare av forskningsresultat som är kvalificerade att för att bedöma den potentiella samhällsnyttan. En majoritet av gruppen består av forskare. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utses av Formas.

Ansökan bedöms utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Läs mer om Formas bedömningsprocess.

Kriterier

Ansökningarna bedöms med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Detta omfattar sammantaget nedanstående fem kriterier. Samtliga kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Varje kriterium kommer att poängsättas av beredningsgruppen på en skala 1–7, där 1 är lägst och 7 är högst. Alla kriterier är lika viktiga.

Frågeställning

  • Frågeställningen är relevant i förhållande till utlysningens syfte.
  • Den utmaning som projektet adresserar är viktig att lösa.
  • Projektet har potential att resultera i vetenskapligt betydande resultat.
  • Teorier eller hypoteser är originella eller nyskapande.

Metod och genomförande

  • Den vetenskapliga metoden är tydligt beskriven, lämplig för frågeställningen och genomförbar.
  • Eventuella mångvetenskapliga eller tvärvetenskapliga angreppssätt är tydligt beskrivna och ändamålsenliga.
  • Etiska övervägande är väl beskrivna och planen för hur sökande hanterar dessa är ändamålsenlig.
  • Projektet utformas så att jämställdhet och mångfald adresseras på relevant sätt.
  • Koordineringen av projektet och projektgruppen är tydligt beskriven och ändamålsenlig.
  • Tidsplan och budget är ändamålsenlig i förhållande till projektets mål.
  • Arbetsplanen är konkret och realistisk.
  • Risker är analyserade och rimliga alternativ beskrivna.
  • Planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk.

Organisation och kompetens

  • Projektgruppen har de kompetenser och erfarenheter som krävs för att genomföra projektet.
  • Inslagen av tvärvetenskap och samverkan mellan aktörer är tydligt argumenterad och väl avvägd.
  • Samarbeten och samverkan är ändamålsenlig i förhållande till projektets syften och mål.
  • Huvudsökande har förmåga att leda och genomföra större samarbeten.
  • Projektgruppen är väl sammansatt med avseende fördelning av kön, kompetens, erfarenhet samt olika perspektiv på samhällsplanering för omställning.
  • Projektet bidrar till erfarenhetsutbyte och ökad kompetens inom samhällsplaneringsområdet.

Samhällsnytta

  • Projektet har potential att bidra till betydande nytänkande inom svensk samhällsplanering.
  • Projektet har potential att bidra till omställning av städer och samhällen.
  • De förväntade resultaten har potential att på kort eller lång sikt kunna vägleda samhället mot transformativa förändringar, nationellt eller internationellt.
  • Projektet anknyter till ett eller flera av de teman och ett eller flera av de perspektiv i det nationella programmets froskningsagenda.
  • I projektets utformning har relevant hänsyn tagits till intressenters eller användares behov.

Kommunikation med intressenter och användare

  • Det finns en tydlig plan för kommunikationsinsatser.
  • De intressenter eller användare som ska involveras är relevanta för projektets mål.
  • Planerna för hur intressenter eller användare ska involveras är realistiska.
  • Projektgruppen har den kompetens som krävs för att genomföra de aktiviteter för kommunikation eller interaktion med intressenter eller användare som är planerade.

Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka projekt som beviljas bidrag den 17 juni 2021. Besluten offentliggörs senast dagen efter på Formas webbplats och information om att beslut tagits skickas senare ut via e-post från Prisma. Beslutet finns tillgängligt i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Läs mer om beslut om bidrag.

Samtliga beviljade projekt ska återrapporteras till Formas genom en ekonomisk och vetenskaplig slutrapport i enlighet med beslutet, tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader skall även en ekonomisk lägesrapportering ske årligen.

Så här rapporterar du utgifter och resultat.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknande för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

I denna utlysning ska de beviljade projekten i samband med den vetenskapliga- och ekonomiska slutrapporteringen inkomma med en policy brief som sammanfattar projektets slutsatser och ger rekommendationer för hur den svenska samhällsplaneringen bör utvecklas för att möjliggöra omställning till ett hållbart samhälle.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Läs mer om Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Du behöver ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Vi rekommenderar att du följer det förslag för en vad datahanteringsplan ska innehålla som tagits fram av Science Europe. Du kan läsa mer om förslaget i rapporten Practical Guide to the International Alignment of Research Data Management (pdf)länk till annan webbplats.

Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRISlänk till annan webbplats, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Ansök

Ansökan skickas in genom ansökningssystemet Prismalänk till annan webbplats. Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten ovan.

Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format.

Kontakt

För frågor om utlysningens innehåll:

Jon Loit

Forskningssekreterare

jon.loit@formas.se

För administrativa frågor och frågor om Prisma:

Uppdaterad:17 november 2020