Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatet

Formas Ikon

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt om de ekonomiska och finansiella systemens betydelse för och möjligheter till att bidra med lösningar till klimatutmaningarna.

Formas Ikon

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande ska ha avlagt doktorsexamen och vara verksam vid svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

Formas Ikon

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Maximalt 10 miljoner kronor för en projekttid på upp till fyra år.

Öppen: 75 dagar kvar. Sök senast: 2020-01-30 14:00

Samhället står inför en stor omställning för att minska utsläppen av växthusgaser radikalt på kort tid och samtidigt förbereda våra samhällen på de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. En viktig pusselbit i detta arbete är ökad kunskap om de ekonomiska och finansiella systemens roll i att möta klimatutmaningarna.

Utlysningen vänder sig till disputerade forskare som är verksamma vid universitet, högskolor och forskningsinstitut och består av två inriktningar: (1) Ekonomins roll i klimatomställningen och (2) Finanssektorn och klimatet. För ett projekt kan maximalt 10 miljoner kronor sökas och den totala budgeten för utlysningen är upp till 80 miljoner kronor. Utlysningen genomförs inom det nationella forskningsprogrammet om klimat.

Utlysningstext

Allt du behöver veta inför, under och efter du ansökt.

Utlysningstext: Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatet (pdf)

Klimatförändringarna blir en allt mer akut fråga. Världen behöver minska utsläppen av växthusgaser radikalt på kort tid och samtidigt förbereda våra samhällen på de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Genom att underteckna Parisavtalet har Sverige åtagit sig att arbeta för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under 2 grader”. Dessutom har den svenska riksdagen genom klimatlagen antagit ett nationellt mål som innebär att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Enligt Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2019 är vi idag långt ifrån på väg att klara detta. Enligt IPCC:s 1,5-gradersrapport från 2018 måste de globala utsläppen av växthusgaser minska till ungefär hälften fram till 2030 för att Parisavtalets mål ska ha en rimlig chans att uppnås. Det kommer att krävas en omfattande omställning av alla viktiga samhällssektorer bort från användningen av fossila råvaror.

En viktig förutsättning för att hantera miljöfrågor i ekonomiskt beslutsfattande på olika nivåer i samhället är att de miljöskador som olika planerade investeringar och åtgärder innebär synliggörs i beslutsunderlagen. En fördröjd klimatomställning kommer innebära att allt större kostnader läggs på samhället som kollektiv i form av ett allt mer instabilt klimat. Denna problematik var negligerbar under stora delar av industrisamhällets utveckling då befolkningens storlek och den formella ekonomins omfattning var begränsad. I dagens läge är situationen helt annorlunda och klimatförändringarna är ett exempel på en av de planetära gränser som mänskligheten riskerar att överskrida med allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

Forskning kan bidra med ökad kunskap om hur investeringar och aktiviteter inom våra ekonomier hänger ihop med klimatförändringarna samt vägar framåt för att nå ett hållbart ekonomiskt och finansiellt system. Det kan handla om hur marknader kan användas för att visa på lönsamhet i klimatarbetet, men också hur ekonomiska redskap kan förändras i syfte att begränsa klimatförändringarna. Det kan också handla om ekonomiska risker i ett förändrat klimat, hur ekonomiska mål vägs mot andra mål inom arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål, och hur ekonomisk hållbarhet förhåller sig till social och ekologisk hållbarhet. Vilka möjliga målkonflikter finns? Hur kan dessa hanteras?

Alla sektorer bör delta i omställningen till ett fossilfritt samhälle som också är motståndskraftigt mot effekterna av klimatförändringarna. För dessa syften behövs betydande investeringar i en hållbar riktning, men också att investeringar i verksamheter med hög klimatbelastning eller som innebär stora klimatrisker undviks. Finanssektorn och kapitalmarknaden behöver samspela med det övriga samhällets klimatarbete och i ljuset av klimatutmaningen bör spelreglerna på finansmarknaden undersökas. Offentliga aktörer kan bidra med kapital för att få igång omställningen, men de allra största kapitalströmmarna krävs från den privata sektorn. Det behövs forskning som ger kunskap och rekommendationer om hur dessa och andra nödvändiga investeringar ska komma till stånd.

Utlysningen ingår i det nationella forskningsprogrammet om klimat. I programmets strategiska agenda har ”Finanssystem för ett fossilfritt samhälle” identifierats som ett av sex centrala teman för programmet. Den här utlysningen ska främja forskning med relevans för detta tema.

Utlysningen syftar till att öka kunskapen om de ekonomiska och finansiella systemens betydelse för och möjligheter till att bidra med lösningar till klimatutmaningarna. Utlysningen har två vägledande inriktningar:

  1. Ekonomins roll i klimatomställningen
  2. Finanssektorn och klimatet

De två inriktningarna beskrivs nedan. Exemplen på forskning ska endast ses som vägledande.

1. Ekonomins roll i klimatomställningen

Inom denna inriktning välkomnas ansökningar om klimatförändringarnas relation till ekonomin i bred mening. Det kan handla om hela eller delar av ett ekonomiskt system och dess konsekvenser för klimatet. Hur kan ekonomiskt beslutsfattande förändras för att positivt bidra till en framtid där de uppsatta klimatmålen kan nås? Hur kan olika aktörer använda ekonomiska drivkrafter för klimatneutralitet eller klimatpositiva lösningar och vilken roll kan politiken spela för att främja detta? Forskning inom denna inriktning skulle exempelvis kunna beröra hur klimatpåverkan kan integreras i ekonomiskt beslutsfattande på olika nivåer i samhället, hur icke-linjära system, såsom tänkbara tröskeleffekter i relation till klimatet, kan hanteras i ekonomiska modeller, hur klimatrelaterade risker, rättigheter eller skyldigheter fördelas mellan olika aktörer, betydelsen av att tillämpa olika metoder för bedömningar av investeringars lönsamhet och deras inverkan på beslut om åtgärder för att reducera klimatpåverkan, eller frågor om beskattning i relation till klimatet. Även frågor som visar på historiska lärdomar av ekonomiska incitament och beslut för en önskvärd framtida utveckling på klimatområdet välkomnas.

2. Finanssektorn och klimatet

Inom denna inriktning efterfrågar Formas forskning som fokuserar på eller har relevans för hur den finansiella sektorn och kapitalmarknaden kan bidra till att begränsa klimatförändringarna eller anpassa samhället till ett förändrat klimat. Forskningen kan exempelvis generera kunskap om vad som behöver förändras på finansmarknaden för att ställa om kapitalströmmarna i en mer hållbar riktning. Frågeställningar kan beröra hur samhället kan motverka investeringar som negativt påverkar möjligheterna att uppnå klimatpolitiska mål, hur investeringar från både den offentliga och privata sektorn kan stärka samhällets klimatarbete, eller hur styrmedel och andra incitament kan utformas för en mer hållbar finansmarknad. Forskare kan även undersöka vilka hinder som idag bromsar omflyttningen av kapital i mer hållbara riktningar och hur incitament kan skapas för storskaliga klimatinvesteringar. Andra möjliga frågeställningar gäller hur risker kan delas mellan offentliga och privata aktörer, risker för att tillgångar förlorar i värde, juridiska möjligheter att utkräva ansvar för investeringar med stor klimatbelastning, eller klimatnyttan av olika insatser och åtgärder. Eventuella målkonflikter och möjliga synergier med andra globala och nationella hållbarhetsmål behöver undersökas och beskrivas.

Den forskning som föreslås ska visa på en tydlig koppling till klimatförändringarna och kan beröra såväl utsläppsreduktioner som klimatanpassning. I projekt där det anses relevant välkomnas även perspektiv som berör något av de fyra central temaöverskridande perspektiv som har identifierats i programmets strategiska agenda: globalisering, digitalisering, hållbar utveckling och jämställdhet.

Den huvudsakliga målgruppen för utlysningen är forskare från alla vetenskapliga discipliner som kan tillämpa relevanta perspektiv på hur ekonomiska och finansiella system kan bidra till att begränsa den globala uppvärmningen och anpassa samhället till klimatförändringarna. Formas uppmuntrar samverkan mellan forskare och andra samhällsaktörer utanför akademin, men det är inte ett krav.

Innan du ansöker

Huvudsökande och övriga medverkande forskare ska avlagt doktorsexamen. Andra som arbetar i projektet, t.ex. doktorander eller kommunikatörer, behöver inte ha en doktorsexamen. Huvudsökande och medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast 2020-02-01.

Huvudsökande ska vara, eller genom projektet bli, verksamma vid en allmänt godkänd medelsförvaltare på Formas. Allmänt godkända medelsförvaltare är i regel svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag.

Läs mer om medelsförvaltare.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Läs noggrant vad du kan söka finansiering för.

Sökt bidrag för ett projekt ska uppgå till minst 3 miljoner kronor och maximalt 10 miljoner kronor. Projekttiden ska vara minst tre år (36 månader) och maximalt fyra år (48 månader).

Vi rekommenderar att du skriver din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska lämnar vi den del som handlar om forskningsprogrammet för översättning till engelska, innan beredningsgruppen bedömer ansökan.

Ansökningar som skickas in till Formas blir allmänna handlingar efter offentliggörandet av beslut. Formas lämnar dock inte ut uppgifter om privata omständigheter, enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att någon enskild lider skada av att uppgifterna röjs. Om ansökningar begärs ut gör Formas en sekretessprövning.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. För det behöver du ett personkonto. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. Även huvudsökande organisation behöver ha ett organisationskonto.

Webbinarium

18 november ordnar Formas ett webbinarium med möjlighet att ställa frågor om utlysningen. Det kommer också gå att se i efterhand.

Nationella forskningsprogrammet för klimat

Utlysningen är en del av det nationella forskningsprogrammet om klimat som samlar forskningsfinansiärer, akademi och andra samhällsaktörer i samverkan. Programmet startade 2017 och ska bidra till att uppnå Sveriges mål att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle och ambitionen att vara ledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar. Programmet drivs av Formas på uppdrag av regeringen.

Läs mer om det nationella forskningsprogrammet om klimat

 

Forskning för att möta klimatutmaningarna

Satsningarna inom det nationella forskningsprogrammet om klimat baseras på en strategisk forskningsagenda. I forskningsagendan identifieras ett antal centrala teman och perspektiv som tillsammans bildar ett ramverk av prioriterade områden att utforska inom forskningsprogrammet.

Läs och ladda ner den strategiska forskningsagendan om klimat

Skriv ut
Sidansvarig: Katarina Buhr
Uppdaterad:14 november 2019