Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande

Den här strategiska forskningsagendan har reviderats. Du kan läsa den reviderade versionen här: Forskning för ett transformativt och hållbart samhällsbyggande

I denna forskningsagenda identifieras ett antal centrala teman och perspektiv som tillsammans bildar ett ramverk av prioriterade områden att utforska inom forskningsprogrammet. Varje enskilt tema har en nära koppling till övriga teman och bidrar tillsammans med de olika perspektiven till att helhetslösningar för ett hållbart och integrerat samhällsbyggande kan uppnås.

Omslag till Formas inspel (Öppna som PDF)

Läs sammanfattningen nedan eller ladda ner den fullständiga rapporten.

Författare: Forskningsrådet Formas
Förlag: Forskningsrådet Formas
Publicerad: 21 december 2018
ISBN: 978-91-540-6104-4
Språk: Svenska

Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

Utmaningar för att uppnå ett hållbart samhällsbyggande

Forskningsområdet hållbart samhällsbyggande är komplext och omfattar en mängd samhällsutmaningar och forskningsämnen. En av de övergripande utmaningarna för att uppnå ett hållbart samhällsbyggande är att stärka svenska städers och samhällens möjligheter att utvecklas till levande, gröna, hälsosamma, inkluderande och trygga platser. Svenska städer och samhällen ska skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor för alla och ta till vara människors behov och rättigheter, samt lägga grund till ekonomisk utveckling och tillväxt. Utmaningarna för ett hållbart samhällsbyggande behöver hanteras utifrån ett helhetsperspektiv och utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner. En del av utmaningarna finns på en institutionell nivå och rör frågor som exempelvis styrning, regelverk och ekonomiska modeller, medan andra utmaningar handlar om människors behov eller den praktiska verksamheten i exempelvis en kommun. Det kan handla om tillgång till bostäder, frågor som rör socioekonomisk inkludering, likväl som dricksvattenförsörjning eller en hållbar avfallshantering. Det finns även behov av att förbättra förutsättningarna för kunskapsöverföring och nyttiggöran­de av forskning.

 

De globala hållbarhetsmålen och FN:s urbana agenda utgör centrala utgångspunkter för programmet. Viktiga nationella utgångspunkter för programmet är Sveriges miljömål, men också de nationella målen för:

  • Bostäder, byggande och samhällsplanering
  • Arkitektur, formgivning och design
  • Kulturmiljöarbetet
  • Sociala mål och jämställdhetsmål
  • Samhällssäkerhet och brottsförebyggande arbete
  • Transport och infrastruktur

De 17 globala hållbarhetsmålen.

Att bygga ett hållbart samhälle med hjälp av forskning

Syftet med det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande är att skapa goda förutsättningar för att stärka forskning och innovation för ett hållbart samhällsbyggande. Aktiviteter inom programmet kan omfatta alla delar av forsknings- och innovationssystemet. Samverkan, nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat är en viktig del i programmet.

Programmet ska också bidra till:

  • Förnyelse och nytänkande inom forskning för ett hållbart samhällsbyggande.
  • Kunskap och lösningar för att nå nationella mål, de globala hållbarhetsmålen och FN:s urbana agenda.
  • Stärkt nyttiggörande av forskningen.
  • Ökad forskningsanknytning av högre utbildning.
  • Ökad internationalisering av forskning för ett hållbart samhällsbyggande.
  • Jämställdhet inom lärosätena och i samhället.
  • Stärkt tvärvetenskaplig- och tvärsektoriell samverkan.

Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande ska skapa synergier mellan aktörer som finansierar forskning inom området hållbart samhällsbyggande. Därför har Formas stöd av en programkommitté. Programkommittén leds av en oberoende ordförande, Ulrika Francke. Kommittén har också en arbetsgrupp med representanter från ovanstående organisationer.

I kommittén för forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande ingår: Energimyndigheten, Formas, Forte, Mistra, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sida, Trafikverket, Vetenskapsrådet och Vinnova.

En strategisk agenda

Programmets innehåll och aktiviteter ska utgå från den strategiska forskningsagenda som har utvecklats under 2018. Agendan beskriver kunskapsbehov i samhället och hur den svenska forskningskapaciteten inom området kan stärkas för att bidra till att nå globala och nationella mål. Dess syfte är även att koordinera svenska forskningsfinansiärers insatser inom hållbart samhällsbyggande genom gemensamma prioriteringar och mål.


Agendans innehåll konkretiseras i treåriga implementeringsplaner. Planerna stöds av en programlogik som styr programmets insatser mot satsningens mål. Programmet följs upp löpande under programperioden.

Agendan är framtagen av Formas, i samråd med de forskningsfinansiärer som ingår i programkommittén. Processen för att utveckla agendan har också präglats av en bred dialog med både samhällsaktörer och forskningsutförare. Omvärldsanalyser, workshops, kartläggning av tidigare och pågående forsknings- och innovationssatsningar ligger till grund för de centrala teman och perspektiv som presenteras i agendan.

Teman och perspektiv

De teman och perspektiv som har kommit fram i agendaarbetet bildar tillsammans ett ramverk av prioriterade forskningsområden inom programmet.

Teman

Temat hållbara boende- och vistelsemiljöer rör behovet av att alla ska ha tillgång till fullgoda och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster och service, samt till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser.


Tema hållbara transportsystem för alla, belyser behov av fossilfria, säkra transporter och resor, som är ekonomiskt överkomliga och tillgängliga för människor med olika behov och förutsättningar.


Tema människors hälsa och välbefinnande, behandlar utsläpp och förekomst av skadliga kemikalier och föroreningar i luft, vatten och mark, miljövänlig hantering av kemikalier och avfall samt gestaltning av livsmiljöer och förutsätt­ningar för en aktiv fritid.


Tema säkerhet och trygghet för människor och samhällen rör behovet av samhällsfunktioner, skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur samt förmåga att hantera naturolyckor och klimatförändringar. Även i detta tema är tillgång till säkra, trygga, inkluderande och tillgängliga vistelsemiljöer samt grönområden en viktig aspekt.


Tema hållbar konsumtion och produktion handlar om resurseffektivitet, hänsyn till ekosystemtjänster och om att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi i städer och deras omland, mellan stad och landsbygd och i, och mellan, regioner.


Temat hållbar mark- och vattenanvändning rymmer planering och underhåll av bebyggelse och infrastruktur så att dessa anpassas till föränderliga fysiska förutsättningar och tillgodoser människors olika behov. Temat omfattar också hur mål- och intressekonflikter kan hanteras.

Perspektiv

Vart och ett av dessa teman behöver dessutom belysas utifrån följande perspektiv för att skapa förutsättningar för kunskapsuppbyggnad inom och mellan temana:

Styrning, policy och ekonomi behandlar att många frågor inom ramen för samhällsplanering är nära kopplade till varandra, men ändå hanteras i olika lagstiftningar och att styrning sker på en mängd olika sätt.


Organisation, samverkan och ledarskap berör den komplexitet och mängd av aktörer som präglar samhällsplaneringen samt behovet av att samordna processer för att skapa förutsättningar för helhetslösningar.


Tillgänglighet och jämställdhet rör vikten av att beakta ett användarperspektiv samt människors olika behov och förutsättningar tidigt i samhällsplaneringen, för att öka förutsättningarna att uppnå en helhetssyn på samhällsbyggandet och att inkludera sociala frågor i högre utsträckning.


Demokrati och delaktighet belyser kärnan i en fungerande samhällsplanering präglad av öppenhet, rättvisa, delaktighet och transparens.


Digitalisering och artificiell intelligens betonar dagens möjligheter och utmaningar utifrån nya tekniska lösningar för en mer samverkande, integrerad och hållbar samhällsplanering och förvaltning.

 

Regeringen har gett forskningsråden Formas, Forte och Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta sju stycken tioåriga nationella forskningsprogram. Formas ansvarar för programmet om hållbart samhällsbyggande och för ytterligare två program, om klimat och om livsmedel. Forte ansvarar för två forskningsprogram om tillämpad välfärdsforskning och om arbetslivsforskning. Vetenskapsrådet ansvarar för två forskningsprogram, ett om migration och integration och ett om antibiotikaresistens.

 

Samtliga program berör betydande nationella och globala samhällsutmaningar. Det handlar om komplexa frågor som varken är väl avgränsade eller finns inom väl definierade områden. Drivkrafterna, konsekvenserna och lösningarna för en viss samhällsutmaning har bäring även på andra samhällsutmaningar och det finns många interaktioner och synergier, men även mål- och intressekonflikter, mellan utmaningarna.

Uppdaterad:22 december 2021