Drought-related migration in East Africa – implications for public health

De viktigaste resultaten i detta projekt är kunskapen om att internflyktingar som fördrivs på grund av torka eller relaterade miljöhot är en mindre synlig och ofta utsatt och missgynnad grupp vad gäller exempelvis tillgång till mat och hälsovård. I synnerhet är behandlingen av traumatiserade flyktingar otillräcklig. På platser där fördrivna människor hamnar saknas ofta sanitär infrastruktur och vårdinrättningar. Människor som flyr över nationsgränser har däremot oftare tillgång till läger och hälsovård.

Projektledare Barbara Schumann, Umeå universitet:

Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!

I det här projektet undersöktes kunskapsläget och kunskapsluckorna vad gäller hälsosituationen och hälsovårdsbehoven hos de personer i Somalia, Kenya och Etiopien som har drivits på flykt på grund av torka eller relaterade miljöhot. Någon tydlig åtskillnad kan dock ofta inte göras mellan grupper som flyr av politiska, ekonomiska eller miljömässiga skäl, och begreppet ”klimatflyktingar” erkänns inte officiellt inom internationell rätt.

De viktigaste resultaten i vår studie var att internflyktingar är en mindre synlig och ofta missgynnad och sårbar grupp, medan de som flyr över nationsgränser i större utsträckning har tillgång till läger och hälsovård. I allmänhet känner man till mer om internationella migranters situation än om den som internflyktingar hamnar i. Ändå ställs alla som flyr från torka och därmed förknippade problem inför allvarliga hot mot hälsan: undernäring, otillräcklig vaccination, psykiska hälsoproblem samt våld i nära relationer och sexuellt våld. På många platser där fördrivna personer slår sig ned saknas sanitär infrastruktur och vårdinrättningar. I synnerhet är behandlingen av traumatiserade flyktingar otillräcklig. Det saknas ofta en utvärdering av hälsovården där även patienternas perspektiv beaktas.

Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?

Höginkomstländer som Sverige behöver ta ansvar och ge långsiktigt stöd för att bygga upp kapacitet och skapa en hälsofrämjande infrastruktur för samhällen i Afrika. Det här projektets resultat kan bidra till en ökad medvetenhet om detta behov.

Vår granskning i detta projekt visade att otaliga fattiga, undernärda och traumatiserade människors behov av hälsovård i Östafrika inte blir tillgodosedda. På grund av överbefolkning samt klimat- och miljöförändringar i regionen kommer antalet människor som drivs på flykt i samband med torka sannolikt att öka i framtiden. Det är ett kolossalt hot mot miljontals människors hälsa och välbefinnande – både bland dem som tvingas fly och i de samhällen där de hamnar.

Somalia, Kenya och Etiopien ställs redan nu inför en enorm börda av påtvingad intern och internationell migration. Ländernas begränsade ekonomiska och mänskliga resurser gör dem beroende av internationella givare samt mellanstatliga och icke-statliga organisationer för att kunna erbjuda dessa sårbara grupper god hälsovård.

Hur ska resultatet komma samhället till nytta?

Resultaten från det här ettåriga projektet har publicerats i tre rapporter, en för vart och ett av de deltagande länderna: Somalia, Kenya och Etiopien. De är fritt tillgängliga och har distribuerats till deltagande intressenter, som ombetts sprida dokumenten i sina egna nätverk. Därför kan beslutsfattare i de tre länderna använda rapporterna som utgångspunkt för vidare planering av behovsanalyser och hälsovårdsplanering.

Två vetenskapliga publikationer kommer att publiceras under 2020. En svensk populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten ska distribueras, och vi planerar en debattartikel i en svensk tidning, plus eventuellt en översiktsartikel i Läkartidningen. Detta ska bidra till synliggörande och ökad medvetenhet både i vetenskapssamfundet och i det svenska samhället.

Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?

Syntesprojektet sammanfattade kunskapsläget och kunskapsbehoven, baserat på en litteraturöversikt och expertintervjuer. Nästa steg skulle kunna vara en empirisk studie på platser där fördrivna människor bosätter sig samt intervjuer med invånare, vårdpersonal och mottagande samhällen. Fokus kommer att vara på deras uppfattning om tillgänglig hälsovård samt tillgodosedda och ej tillgodosedda hälsovårdsbehov, i synnerhet vad gäller psykiska hälsoproblem.

En annan målgrupp blir människor som ägnar sig åt nomadiserande boskapsskötsel och som fördrivs på grund av politiskt tvång och klimatförändringar, men vilkas situation och hälsovårdsbehov i stort sett är okända för myndigheter och samhällsorgan.

Vilka kunskapsluckor har du identifierat?

Antalet internflyktingar samt deras exakta vistelseorter och migrationsmönster är inte helt kända hos nationella myndigheter och humanitära organisationer, speciellt i Somalia. Därför känner man inte heller till deras specifika behov av hälsovård. Särskilt behovet av psykisk hälsovård förbises ofta av vårdgivare, som måste prioritera uppenbar, livräddande behandling (exempelvis för undernärda barn) och som kanske inte upptäcker osynliga trauman och psykiska störningar i överfulla flyktingläger.

Vi vet inte heller riktigt hur migranter uppfattar och använder hälsovårdstjänster, vilket leder till ett potentiellt underutnyttjande eller ineffektivt utnyttjande av de begränsade tillgängliga resurserna.

Uppdaterad:22 december 2020