Klimatextremer för Sverige: kunskapsläget och betydelse för anpassning
De extrema klimathändelserna blir allt vanligare. I Sverige märks det till exempel genom mer kraftigt regn och fler extremt varma och kalla dagar. För att kunna hantera dessa förändringar och lindra effekterna av dem behöver vårt samhälle anpassa sig och bli mer tåligt, vilket kräver att beslutsfattare har kunskap om läget. Till hjälp finns SMHI:s syntes, som sammanfattar informationen som finns om klimatextremer i Sverige och dess potentiella effekter.
Ralf Döscher, SMHI:
Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!
Vår kunskapssyntes sammanfattar vilken information som finns tillgänglig om dåtida och möjliga framtida extrema klimathändelser, med fokus på Sverige. Syntesen förmedlar naturvetenskaplig kunskap med metoder och exempel, för att underlätta bedömningen av potentiella effekter.
Det finns ofta inte tillräckligt mycket information tillgänglig om extrema klimatvariabler för att kunna identifiera tydliga trender under de senaste decennierna. Detta är fallet för
- nederbörd
- snö
- översvämningar
- hagelstormar
- åskväder
- tornadon
- isregn.
Torka visar dock en något ökande trend i Sverige. Extrema vindar ökar endast i Nordatlanten och Nordeuropa, utan någon signifikant signal endast för Sverige.
Bland de variabler som undersöks här är det värmeböljor och kalla väderhändelser som kan associeras med tydliga observerbara trender. Maximala temperaturer under sommaren ökar, och antalet och intensiteten av kalla väderhändelser på vintern minskar. Det kunskapsläget kan till stor del förklaras av stark variation och för kort observationstid, vilket gör det svårt att identifiera långsiktiga trender i de extrema klimathändelserna. När det geografiska fokusområdet utvidgas från Sverige till större områden kan man hitta tydligare trender.
Kunskap om framtida trender med extrema händelser i Sverige bygger på regionala och globala klimatmodellprognoser, som baseras på antaganden om möjliga framtida utsläpp. Här är några trender som förväntas framöver:
- Redan för de kommande decennierna kan man förvänta sig ökningar av extrem nederbörd.
- Extrema översvämningar vid 100 och 200 års återkomstperioder kan förväntas förekomma oftare i framtiden för de flesta områden i Sverige.
- Ren meteorologisk torka (brist av nederbörd) förväntas minska i frekvens och intensitet över Nordeuropa och Sverige.
- Intensiteten av extrema vindar förväntas öka.
- Värmeböljor förväntas öka i samma takt som motsvarande medeltemperatur, oavsett utsläppsscenario.
Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?
Extrema väder och klimathändelser är en del av den mänskliga upplevelsen. Samhällen är sårbara för till exempel översvämningar, extrem nederbörd, stormar och värmeböljor. Många samhällen strävar därför efter att anpassa sig på olika sätt, för att undvika extrema effekter på levnadsförhållandena. Den påverkan en extrem klimathändelse får beror nämligen inte bara på händelserna själva, utan också på olika samhällsstrukturers exponering och sårbarhet.
Baserat på vetenskaplig litteratur finns det tydliga bevis på att klimatet och dess extremer förändras på ett sätt som går utöver vår nuvarande erfarenhet och som överskrider vår anpassningsnivå. Förändringar av extremer, såsom varma och kalla dagar samt kraftigt regn, uppvisade en ökning som är väsentligt större än vad som kan förväntas av en slump i ett stabilt klimat.
Den information som finns i kunskapssyntesen kan hjälpa beslutsfattare i Sverige att leva upp till det ökade behovet av klimatanpassning.
Hur ska resultatet komma samhället till nytta?
Resultaten sprids via en rapport på smhi.se. Rapporten är riktad till beslutsfattare i offentliga organisationer och i näringslivet. Syftet med rapporten är att
- ge svenska intressenter på lokal och nationell nivå, kunskap om extrema klimathändelser, för att underlätta bedömningen av potentiella effekter
- underlätta kommunikationen av extrema klimathändelser i framtiden
- underlätta tolkningen av förändrade extrema klimathändelser, så att det blir enklare att anpassa sig efter klimatet, hantera risker och minska negativa följder
- ge användbara exempel för att kommunicera kunskap om extrema klimatförhållanden.
Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?
Nästa steg är att hitta metoder för att representera den fullständiga klimatologin för extrema händelser på ett mer tillförlitligt sätt. Det kräver till exempel
- högre kvalitet och täthet av observationer
- större kapacitet för klimatsimuleringar.
Vilka kunskapsluckor har du identifierat?
Det behövs mer kunskap om omfattningen och påverkan av framtida klimatförändringar när det gäller exponering, sårbarhet och andra relaterade effekter på olika samhällssektorer.
