Utlysning Samordnad stadsutveckling – en förutsättning för hållbarhet

Forskningsrådet Formas, Energimyndigheten (EM), Naturvårdsverket (NV), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), och Vägverket/Banverket (VV/ BV; kommande Trafikverket) utlyser gemensamt medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom området Samordnad stadsutveckling – en förutsättning för hållbarhet.

Forskningsrådet Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning, behovsmotiverad forskning och utvecklingsprojekt av högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsnytta inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas är också ansvarig för information om forskning och forskningsresultat.

Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energimyndigheten stöttar forskning och utveckling ur ett systemperspektiv bl.a. inom områdena tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi.

Naturvårdsverket finansierar forskning till stöd för sitt arbete med att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. Kunskapen bidrar till arbete med miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt vid internationella förhandlingar.

Riksantikvarieämbetet har ansvar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Uppgiften är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och att verka för att kulturmiljön bevaras och brukas på bästa sätt. Riksantikvarieämbetet har också till uppgift att stärka kulturarvets ställning som en positiv kraft i utvecklingen mot ett demokratiskt och långsiktigt hållbart samhälle. Riksantikvarieämbetet leder och deltar i kulturarvssektorns arbete med att bygga upp kunskap om kulturmiljöns innehåll och förändring. Det sker bland annat genom forsknings och utvecklingsarbete.

Trafikverket  startar sin verksamhet den 1 april 2010 som en ny myndighet (Banverket och Vägverket läggs då ner) och kommer då att få en likartad roll som nuvarande Banverket och Vägverket tillsammans. Vägverket ska särskilt verka för att samhällsmotiverad tillämpad forsknings- utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och utvärderas samt sprids. Med hjälp av forskarmiljöer, näringsliv och individer ska förnyelse och innovation ske i ett europeiskt och globalt perspektiv. Banverket har en likartad roll när det gäller spårtransportsystemet, som även innefattar spårväg och tunnelbana.

Bakgrund
Regeringens delegation för hållbara städer (DHS) har låtit genomföra en kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling som är interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära. Kartläggningen visar att olika finansiärer i huvudsak stödjer forskning och utveckling inriktade på sektorsspecifika frågor, medan helhetsperspektiv och sektorsövergripande frågor har svårt att finna finansiering. En samordning mellan finansiärerna behövs för att främja forskning som griper över olika discipliner och traditionella administrativa gränser och som kan ske i samverkan med praktiken. Behovet av forskning med en integrerad ansats är uppenbart. Syftet med denna utlysning är att stödja och främja interdisciplinära forsknings- och utvecklingsprojekt om städer och stadsutveckling som är systeminriktade och praktiknära och därmed förstärka kunskapsutvecklingen och kompetensbasen då det gäller Hållbara Städer.

I denna utlysning inom området Hållbara städer anslår Formas 15 miljoner kronor, NV 3 miljoner kronor, RAÄ 3 miljoner kr och VV/BV 3 miljoner kronor för åren 2010-2012. Energimyndigheten beslutar om finansiering under våren 2010.

Förutom gemensam utlysning planeras samverkan kring seminarier, forskningskommunikation m m där även övriga aktörer inom stadsutvecklingsområdet kan delta.

Utlysningens inriktning
Världen står inför ett viktigt trendbrott. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. Om 25 år kommer andelen stadsbor att ha ökat till uppåt 70 procent enligt FN och över 90 procent av denna tillväxt kommer att ske i utvecklingsländer. Samtidigt förbrukar världens städer idag 75 procent av energiresurserna och producerar 80 procent av växthusgaserna. I Sverige bor över 84 procent av befolkningen i tätorter. Städerna blir allt viktigare för miljön i vid bemärkelse, för ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

Städer och stadsregioner förändras ständigt, vare sig de växer eller krymper. Hur dessa förändringar sker har central betydelse för globalt viktiga frågor som klimat, miljö, energi- och resurshushållning, för invånarnas krav på en attraktiv, trygg och hälsosam livsmiljö, natur- och kulturmiljö liksom för stadsregionernas möjlighet att fungera som motorer för en hållbar tillväxt. Över hela världen pågår arbetet med att utveckla hållbara städer. Kunskapen om hur man bygger och förvaltar hållbara städer skapas lokalt men har också en global marknad och innefattar utveckling av nya infrastruktursystem, arkitektur och stadsbyggnad. Tidigare epokers byggande och erfarenheter av städers historiska förändringar är betydelsefull kunskap om urban hållbarhet. Det ger förutsättningar för en stad att kunna anpassa sig till förändrade förhållanden i omvärlden, t ex klimatförändringar.

Samhället har blivit alltmer komplext. Nya hinder och möjligheter, krav och kvalitetsmål har tillkommit och såväl växelspelet som intressemotsättningarna mellan planeringsmål och aktörer på de lokala, regionala, nationella och globala nivåerna har blivit allt mer komplicerat. Bland annat har den globaliserade ekonomin drastiskt förändrat villkoren för samhällsplaneringen.

De svenska planeringssystemen är i huvudsak anpassade för nybyggnad. I staden handlar det ofta om att i befintliga miljöer bedriva förnyelseprocesser som bygger på samverkan mellan många olika aktörer. Samordning mellan olika nivåer, politikområden, sektorer och branscher har därmed blivit allt viktigare för att möjliggöra förändringar i riktning mot en hållbar stadsutveckling.

Hur hanteras konflikter mellan olika mål, mellan olika grupper, lång och kort sikt, mellan globala och lokala intressen, mellan stad och land, mellan bevarande och förnyelse, mellan expanderande och krympande regioner? Hur påverkas stadsutvecklingen i och med att både fastighetsbolag och verksamheter drivs internationellt? Hur kan demokratiska processer - där medborgardeltagande, lokala kulturella resurser, identitet och mening vägs in - balansera kapitalstarka globala intressen?

Resor och transporter fortsätter att öka. Vilka är konsekvenserna av förändringar av lokalisering och markanvändning, t ex av städers täthet, centralisering, utglesning och utflyttning? Vilka är möjligheterna att korrigera icke önskade utvecklingar? Hur påverkas natur- och kulturmiljön, energianvändningen och klimatet samt stadsinvånarnas trivsel, rekreation, hälsa, trygghet och säkerhet? Vad bidrar till att skapa attraktivitet, ekonomisk utveckling och social integration? En viktig aspekt är hur tillgängligheten till olika målpunkter tillgodoses för näringslivet såväl som för medborgarna. Tillgänglighet kan tillgodoses dels genom att fysisk närhet skapas med möjligheter att nå många vardagliga målpunkter till fots eller cykel, dels genom utveckling av andra former av energieffektiva och ytsnåla transporter och genom utbyggnad av kommunikationsleder eller kollektivtrafiksystem. Vilken betydelse har god tillgänglighet för ökad rörlighet, trygghet, jämlikhet/jämställdhet för äldre m fl grupper av medborgare? Vad betyder t ex nya eller upprustade stationsanläggningar för val av transportmedel och lokalisering av verksamheter?

Prioriterade områden

• Processer och former för lokal och regional samverkan för genomförande av strategiska fysiska förändringar.
• Systemlösningar inom stadsbyggande, infrastruktur och arkitektur som främjar sektorsövergripande teknikutveckling och handlingsmönster i riktning mot resurseffektivitet, minskad energianvändning och miljöbelastning.
• Stadsbyggande, infrastruktur och arkitektur som bidrar till att skapa attraktiva, intressanta, trygga och säkra platser för sociala och kulturella möten, för förflyttningar, handel och rekreation.
• Stadsplanering som bidrar till att skapa socioekonomisk och fysisk hållbarhet samt ger kunskap om segregationens drivkrafter i det urbana landskapet och hur de kan motverkas. 

Ansökningarna bör omfatta minst två av ovanstående områden.

Finansiärerna ser positivt på ansökningar som

• Behandlar gränsöverskridande urbana problem
• Är systeminriktade, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande
• Behandlar hållbarhetens olika dimensioner liksom samspelet mellan människa-miljö-teknik-organisation-ekonomi etc
• Är inriktade på förändring och genomförande
• Genomförs i samverkan mellan forskare och andra stadsutvecklingsaktörer t ex kommuner eller städer
• Är kopplade till demonstrations- /innovationsprojekt
• Beaktar/förhåller sig till pågående forskning och projekt inom området.

Anvisningar
Formas Handbok innehåller detaljerade regler om hur ansökan ska utformas och kommer att bedömas. Utlysningen stänger och ansökan måste vara registrerad i Formas Direct senast 8 april 2010 kl 24:00.

Formas tekniska support är öppen till kl 16:00 den 8 april 2010. Sökande uppmanas att skicka in ansökan i god tid före kl 16:00 sista ansökningsdag för att kunna få hjälp om problem uppstår. Ansökan sker i Formas Direct via ett webbaserat formulär. Sökande rekommenderas att skriva ansökan på engelska för att möjliggöra bedömning av internationella experter.

Särskilda anvisningar
Projekten kan som längst vara treåriga.

Normalstorleken på ett projekt bedöms uppgå till ca 2 Mkr per år för att möjliggöra interdisciplinära projekt.

Samfinansiering från näringsliv, bransch, kommun bedöms som en fördel och kan utgöras av att företag/organisation utför eget arbete i projektet.

Projektets totala kostnader fördelade på direkta och indirekta kostnader (OH) ska ingå i ansökan.

Beredning
Ansökningarna bedöms i en särskild beredningsgrupp med representanter för finansiärerna, vetenskapssamhället och användarintressena, enligt kriterier som finns presenterade i Formas handbok och med beaktande av ovan givna information. Beredningsgruppen lämnar förslag till beslut för enskilda projekt.

Respektive finansiär fattar beslut om finansiering under hösten 2010. Projekten kan tidigast starta 1 okt 2010.

Sista ansökningsdag är 8 april 2010 kl 24:00.

För mer information kontakta:

Kristina Björnberg, Formas

Tel 08-775 4052
Mobil  0704 920623

Astrid Fell, Energimyndigheten

Tel 016-544 21 36

Katarina Schough, Naturvårdsverket

Tel 08-698 13 51

Karin Arvastson, Riksantikvarieämbetet

Tel 08-5191 8422

Inga-Maj Eriksson, Vägverket

Tel 0243-751 31

Anki Ingelström, Banverket

Tel 0243- 445494