Webbfilmer om Formas forskning

Klicka på länken/rubriken på den film som Du vill se så kommer du till sidan där filmen finns att se.

Smaltången och drivkraften bakom uppkomsten av nya arter
Hur snabbt bildas nya arter och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnö laboratorium forskar i. DNA visar att smaltången som finns i Östersjön, är en ny art och bara 400 år gammal. Den klonar sig vilket man inte sett hos tångarter utanför Östersjön. Detta kan bero på den låga salthalten.

Vad händer med vattnet i en varmare värld?
Genom modellering av framtida klimatscenarier kan förändringar av vattenmängden förutses. Men dagens klimatmodeller är för grova och skillnaderna i det faktiska klimatet och simuleringarna allt för stora. I en pilotstudie underskattades de stora vattenflödena kraftigt. Därför måste man skala ned och anpassa de simulerade uppgifterna till faktiska observationer innan modelleringarna blir tillförlitliga. I detta projekt testas vilken metod som ger minst skillnad mellan simulering och faktiskt klimat. Den  metoden kan sedan användas för att anpassa simuleringar av framtida klimat och översvämningar och torrperioder bättre förutses.


Hållbart ätande på barns sätt
I ett tvärvetenskapligt projekt försöker man på barns villkor få barn att själv utforma hälsosamma matvanor som grundats på barns egna intressen och preferenser. Barns matvanor utformas i hemmet, skolan, bland kamrater, i butiken, i media osv. Barn är aktiva varelser med åsikter och intressen och har förmåga att aktivt förändra sin omgivning om de ges medel och möjlighet. Detta kan man tillvarata och kanalisera så att barn väljer hälsosam mat.  Är det möjligt att med barn som medforskare designa och genomföra åtgärder som påverkar barns matvanor i en mer hållbar riktning och därigenom skapa generella modeller för arbetet med hälsosamma och atraktiva matvanor för barn.

Hälsoeffekter av dubbelexponering för partiklar och buller
Exponering för buller och för luftburna partiklar är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar och dödlighet. Trots att de som bor i städer ofta är exponerade för båda dessa via trafiken, det vill säga för både buller och partiklar så är forskningen om detta mycket bristfällig. I många studier där man studerat hälsan för människor som bor i städer eller nära högtrafikerade vägar har man inte tagit hänsyn till denna dubbla exponering. Anders Gudmundsson på Lunds tekniska högskola forskar inom detta område.


Barn och buller i förskolan
Under senare år har det rapporterats om ökade problem med störande och hälsoskadligt buller i förskolor och skolor. Höga ljudnivåer behöver angripas från flera olika infallsvinklar. Åtgärder för att minska bullret rör i stor utsträckning pedagogik, men också byggnadsteknik och inredningsdesign. Mölndals stad, Samfast, har genomfört ett antal åtgärder för att förbättra akustiken i särskilt utsatta rum i några förskolor och skolor. Det omfattar främst ändringar i ytskikt samt i inredningen. Nu utvärderas detta för att se om det har haft en reell effekt. Syftet är att ta fram nyanserade funktionskrav för ljudförhållanden för olika slags rum vid ny- och ombyggnad av förskolor och skolor.

Genforskning

Leif Andersson, professor vid SLU i Uppsala driver sedan 2005 ett projekt som visar vilken funktion våra gener har genom att studera våra närmaste husdjur som höns, hund, grisar och hästar. Husdjurens gener har förändrats genetiskt för att de ska passa de ändamål som vi använder våra husdjur till dvs för att producera livsmedel eller som dragdjur.

Ålforskning
Håkan Wickström, ålexpert på Fiskeriverket, studerar varför det skett en så dramatisk minskning av den internationellt rödlistade ålen. Gulålen som den först kallas, äter sig stor och fet under flera år. Sedan vandrar den tillbaka till Sargassohavet. Där kallas den för blankål och leker på flera hundra meters djup. Rommen kläcks och ynglen driver med golfströmmen över Atlanten. Antingen stannar den vid kusten eller så fortsätter den till något sötvatten exempelvis Östersjön och kallas då för glasål.

Bananflugans luktsinne/inlärningsförmåga
Bill Hanssons forskargrupp har studerat olika arter av bananflugan - den "vanliga"  som är en födogeneralist och äter "allt" och en annan från Seyschellerna som bara äter Morindafrukten. Olika tester visar att den vanliga bananflugan lättare känner igen dofter och kopplar dem till en belöning (föda) än flugan från Seyschellerna. Bill Hanssons slutsats är att ju mer varierad föda du äter desto bättre inlärningsförmåga får du! Studien genomförs vid Max Planckinstitutet och SLU i Alnarp.

Kan förskolemiljön leda till astma och allergi?
Detta undersöker SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och Folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Först genomförs en enkät till föräldrar med barn i förskola. Därefter genomförs tekniska undersökningar och mätningar i ett urval förskolor för att se om astma och allergiska besvär bland barnen har byggnadstekniska orsaker.

Hur påverkar bostadsområdets utformning människors benägenhet att vara fysiskt aktiva?
Kristina Sundqvist, Karolinska Institutet.