Myter om maten

Illustrationer från boken: Pertti Salonen

Bukfetman är en viktig bidragande orsak till utveckling av insulinresistens genom att fettväven i buken släpper ut mycket fett i blodet, fett som sedan bidrar till utveckling av insulinresistens och andra rubbningar i ämnesomsättningen.

Blodsockervärdena är olika efter måltider med snabba livsmedel somvitt bröd, och efter måltider med långsamma livsmedel som pasta. Vittbröd som ger högt blodsocker sägs ha högt glykemiskt index, medan pasta har lågt.

Vi äter inte mer sylt och glass än vi gjorde för 25 år sedan, däremot mer godis och saft. Den dramatiska ökningen ligger i konsumtionen av läsk som har blivit tre gånger större sedan 1980. En halv liter läsk innehåller energi som motsvarar 15 sockerbitar. Läsk innehåller mycket fruktos som är mer fetmabildande än andra sockerarter. (Källa: Livsmedelsverket)

Bilden visar aptitdämpning vid intag av vanlig föda. Aptitdämpningen sker genom negativa återkopplingssignaler från tarmen, från levern och från fettväven. Signalerna går till hjärnan som signalerar mättnad och att måltiden ska avslutas.

När vi äter mat med fett och socker blir de positiva belöningssignalerna från munnen så starka att de dominerar över de negativa mättnadssignalerna från tarm, lever och fettväv. Dessutom har mättnadspeptiderna svårare att nå hjärnan.

På Charlotte Erlanson-Albertssons middagstallrik ligger 30 procent kött, 35 procent kalla grönsaker och 35 procent varma grönsaker, inklusive potatis, jämfört med Livsmedelsverkets rekommendation 20 procent kött, 40 procent grönsaker och 40 procent potatis.

Charlotte Erlanson-Albertsson har fiberrika grönsaker och frukt som baskost i sin pyramid. I mellanvåningen finns proteinrik mat. I övervåningen finns det exklusiva: bröd, smör, ost och efterrätt med grädde.